Utmanad av ekovallen

Ingen gröda är en så sofistikerad tävlingsutmaning som vallen. Det handlar inte bara om mängd torrsubstans, utan lika mycket om näringsinnehåll och kvalitet. Dit når man i en kombination av produktinsatser och odlingsåtgärder. För den som vill ha en riktig utmaning finns ekologisk vall.

Under tre år tävlar Lantmännen tillsammans med fyra lag av rådgivare och lantbrukare i Ekologiska valltävlingen som drivs av Ekologiska lantbrukarna och Hushållningssällskapet. Målet är detsamma som i konventionell vallodling – att få ett vallfoder med hög kvalitet, med högt proteininnehåll och en produktionskostnad som ger en prisvärd foderstat. Ekologisk odling sållar bland möjliga insatser men det finns mycket att göra, och kan vara det som gör att resultatet blir stabilt. Kraftfodret är en viktig del för att hålla en hög produktion av mjölk eller kött men det är oftast billigare att göra så mycket insatser man kan för att höja i vallens kvalitet först.


Vallblandning viktig bas
Första steget för att lyckas med din vall är valet av vallblandning. I tävlingen valde vi Pavo GEB 23 - en av Lantmännens populäraste ekovallblandningar. I tävlingen använder även två lag till liknande blandningar. När det handlar om att maximera vallens proteinproduktion blir extra allt en strategi. Alla våra högavkastande baljväxter ska vara med och blir en given riskspridning. Rödklöver är den odlingssäkraste baljväxten, i tävlingsblandningen ingår sorterna Emmy och Dante. Vitklöver Edith fyller strävsamt ut vallen, avkastar mindre men har protein
och mycket energi för en baljväxt. Lusern SW Nexus ger torktålighet och uthållighet. Tävlingsplatsen har högt pH – en förutsättning för att lusern ska gå riktigt bra.

Av gräsen väljer vi rörsvingel Tallfe för torktålighet och uthållighet. Engelskt rajgräs för Eufori mängd och betydligt bättre smältbarhet men ändå viss torktålighet. Och så timotej, basen i en smaklig och högkvalitativ vallblandning för mjölk och tillväxt. Hela blandningen är spetsad med våra nyaste förbättrade sorter – de du kommer hitta i din framtida Pavo 23.

När vattenfaktorn styr artvalet
Pavo GEB 23 är balanserad med både en bra smältbarhet och en bra torktålighetsprofil. I tävlingen är samma blandning med bevattnad och obevattnad. Rörsvingel och lusern är givna i en torkstrategi. Engelskt rajgräs och rödklöver bidrar också bra. Längre norrut är Pavo GEB 22 det torktåliga valet utan engelskt rajgräs för bättre härdighet. I ett läge med säkert regn eller bevattning kan man välja annorlunda. Här är Pavo GEB 21 med högavkastande och smältbara ängssvingeln Tored ett bra val.I kyligare lägen rekommenderas Pavo GEB 12 eller Pavo GEB 13 utan engelskt rajgräs.

Utsädesmängd som en investering
Moderna vallblandningar med högre andel storfröiga arter som engelskt rajgräs eller svinglar kräver högre utsädesmängd än vi kanske använt tidigare. I tävlingen använde vi 30 kg per hektar och gick ner till 25 kg i den bevattnade delen. Vid valletableringen är det vattnet som i praktiken avgör rätt utsädesmängd, förutsatt man lyckas med såbäddsberedningen och inte
placerar fröet på för djupt sådjup.

Calciprill när snabbt pH-fix behövs 

Underhållskalkning är förstahandsalternativet för att ge förutsättningar för baljväxter och därmed bra kvävestatus. Behövs magnesium är det här man i första hand tillför även det. Men är det bråttom att få till ett bättre pH-värde finns Calciprill och Sulfoprill som snabbverkande och med precision. Sulfoprill ger även ett tillräckligt svaveltillskott för vallen.

Kalium och svavel viktigaste näringen

En given insats i ekovallodling är svavel. Även om baljväxterna fångar upp sitt eget luftkväve behövs svavel som komplement i proteinbildningen. Det finns flera gödselmedel som funkar i ekoodling. Vi använde kaliumsulfat eftersom kaliuminnehållet i gödseln var lågt. Är det magnesiumbrist blir det kalimagnesia med samma svavelinnehåll men mindre kalium och istället mer magnesium. Andra alternativ är polysulfat och kiserit, alla med liknande svavelinnehåll. Och så nämnda sulfoprill.

Extra kväve från Biofer och Amylis

Utan kväve blir det ingen vall. I tävlingen ger flytgödsel en bas av näringsämnen men i begränsad mängd. Även om man har mer att tillgå på sin gård räcker det inte för en maximal
produktion. Baljväxterna står för resten, ett tungt ok på dem. I tävlingen valde vi att använda Biofer 10-3-1, pelleterad gödsel som ett sätt att tillföra både kväve, kalium och fosfor.

Amylis är ett preparat som hjälper till med kvävefixeringen och gör jordens kvävelager mer tillgängligt. Det är en KRAVgodkänd högintressant insats i ekovall som sprutas ut. I tävlingen använde vi den i de första insatserna på våren. 

Biostimulant – för den som gör allt för sin vall

Biostimulanter är ett vitt begrepp. I gruppen finns både KRAVgodkända och ännu inte godkända preparat. Amylis är för kvävetillgång medan andra preparat har en bredare effekt. Här
kan vi påverka växtens förmåga att ta upp näringsämnen och att tåla torka. Stimplex och Nuvola heter preparat som också används i tävlingen. Nuvola kommer i år att spridas till återväxten som en stärkande insats mot sommartorkan.

Hur lyckas vi i tävlingen?

Pavo GEB 23 som grund och i kombination med våra insatser har hittills gett väl balanserade vallskördar. Efter första skördeåret har vi en proteinhalt högst av alla lag på medeltal 22 %. Den är också jämnast mellan skördar, lägsta halt 18 % till skillnad från övriga lags runt 15 %. Jämna värden även på energi, liksom de andra liknande lusernblandningarna ca 10,5 MJ i medeltal. Lagen med lusernblandningar har nått höga avkastningar, här ligger vi i mitten med i snitt av bevattnat och obevattnat 13,5 ton, den högsta på 14,6. Ihop med laget med en blandning lik Pavo 23 har vi också minst skillnad mellan vattnat och ovattnat, ytterligare ett tecken på blandningens robusthet.