Kask är stabil med små krav på såtid och utsädesmängd och RGT Saki behöver höjd utsädesmängd för att prestera bra i sen sådd. Det är två handfasta råd från årets odlingstekniska försök där vi tar reda på hur vi odlar nya sorter säkert och lönsamt.

Att ta reda på hur vi odlar våra nya sorter säkrast och för bäst lönsamhet är målet.

Sammanfattning

Odlingstekniskt försök i höstvete har fokus på kombinationen utsädesmängd och såtidpunkt för bäst lönsamhet. Här testas etablerade marknadssorter ihop med sorter som är nya eller inkommande, med hypotesen att olika sorter passar olika bra för sen sådd och att rätt utsädesmängd också varierar med sort.

Försöken visar på störst skörd vid tidig sådd (4-9%). Att höja utsädesmängden från 300 till 450 kärnor per kvadratmeter var generellt lönsamt och gav en avkastningsökning på 3-6%. Det gick att kompensera sen sådd med höjd utsädesmängd.

RGT Saki vann på tidig sådd och det gick att kompensera sen sådd med att höja utsädesmängden. Detsamma gällde Jonas, som också vann generellt på högre utsädesmängd. Kask var minst känslig för såtid och lägre utsädesmängd. Madicken/LM17609 påverkades liknande som Kask av sen sådd och utsädesmängd. Hallfreda vann i medeltal mest på den högre utsädesmängden.


Det här ville vi undersöka

Att ta reda på hur vi odlar våra nya sorter säkrast och för bäst lönsamhet är målet med Odlingstekniskt försök i höstvete. Fokus ligger på kombinationen av viktiga faktorer vid etableringen – utsädesmängd och såtidpunkt. I försöket testas etablerade marknadssorter ihop med sorter som är nya på marknaden eller inkommande.

Hypotesen är att olika sorter passar olika bra för sen sådd och att hur viktig olika utsädesmängd är för bäst resultat också varierar med sort.
Detta har vi undersökt på försöksgårdarna under tre år.


Så här gjorde vi

Fem sorter testas varje år på försöksgårdarna. Försöken genomfördes på Svalöv, Kölbäck, Bjertorp och Lövsta.
Under 2023 var Madicken ny sort i planen. RGT Saki och Kask har varit med två år och Jonas och Hallfreda tre år.
Hallfreda har funnits på marknaden en längre tid. RGT Saki är en ny fodervetesort som introduceras på marknaden 2023. Jonas är ett fodervete som ökat på marknaden sedan 2022.

 

Sorter  2023 2022 2021
Hallfreda x x x
Jonas x x x
Kask  x x  
RGT Saki x x  
Madicken x    
Julius    x x
Kron     x
Kerrin      x

 

  Svalöv Bjertorp Kölbäck Lövsta
Tidig 20/9 8/9 7/9 12/9
Normal 5/10 20/9 21/9 23/9
Sen 14/10 4/10 11/10 6/10

 

Resultat

Störst skörd vid tidig sådd

Fyra till sexton procent högre blev kärnskörden vid tidig sådd jämfört med sen sådd, större skillnad ju längre norrut. I Svalöv var det obetydlig skillnad mellan normal och sen sådd, det var också bara fem dagar mellan dessa jämfört med 15 mellan tidig och normal. I Bjertorp och Kölbäck var det obetydlig skillnad mellan tidig och normal sådd. Man hade alltså mest att vinna på att så tidigt i Svalöv (8%) och att inte så sent i Bjertorp och Kölbäck (4-5%). I Lövsta vann man generellt på tidig sådd, det var stor skillnad mellan varje såtid (8%).


Hög utsädesmängd lönsamt

Den högre utsädesmängden gav störst avkastning, 2-4 % eller 275-590 kg per hektar, i medeltal på varje försöksplats. Skillnaden var minst på Kölbäck. Att höja utsädesmängden var generellt lönsamt. Merkostnaden för den höga utsädesmängden var 300 kronor per hektar och värdet av merskörden var 620-1100 kronor.


Kompensera sen sådd med höjd utsädesmängd

Hög utsädesmängd gav också störst avkastning sett till varje såtid och försöksplats för sig i flertalet av de tolv varianterna (tre såtider och fyra försöksplatser). Det gav inte merskörd att höja utsädesmängden vid tidig sådd på Bjertorp och Kölbäck. Men redan vid normal såtid gav det merskörd när man höjde från 300 till 450 kärnor per kvadratmeter, och det gällde på alla platser. Att höja utsädesmängden gav samma skörd vid sen som vid normal såtid. Man kunde på Bjertorp och Kölbäck kompensera sen sådd med höjd utsädesmängd. I Svalöv och Lövsta stämde det bara till viss del och var inte lika tydligt. Försök 2022 visade att det inte var självklart att sänka utsädesmängden vid tidig sådd. Årets försök bekräftade detta på Svalöv och Lövsta men inte på de andra platserna.


Odlingsplats kan avgöra strategi

Sen sådd går sämre att kompensera ju längre norrut man kommer, det har tidigare försök visat. Ett ogynnsamt läge längre norrut har i tidigare försök gett mindre avkastning vilket bekräftades i försök 2023. Liksom tidigare år var medelskörden störst på Bjertorp följt av Kölbäck. På Svalöv och Lövsta är skördarna lägre och försöken ojämnare.


Sorter vinner olika på såtid och utsädesmängd

RGT Saki vinner på tidig sådd, men det går att kompensera en hel del med att höja från 300 till 450 grobara. Kask är minst känslig för såtid. Det funkar lika bra med sen sådd, även vid den lägre utsädesmängden. Madicken/LM17609 verkar liksom Kask påverkas relativt lite både av sen sådd och av utsädesmängden. Sorten har bara ett år i detta försök och resultaten är inte helt konsekventa, här behöver vi se hur den presterar under fler år. Jonas vinner ofta på tidig sådd, och det går liksom med RGT Saki att kompensera en del med att höja från 300 till 450 grobara. Jonas vinner generellt på att höja utsädesmängden. Detta syntes även i försöken 2022. Jonas avkastade generellt mer än Hallfreda, tvärtemot vad försök 2021 visade. Hallfreda vinner i medeltal mest på den högre utsädesmängden. Detta gällde även 2022 på två av tre platser. Sorten påverkas inte särskilt mycket av sen sådd.


Slutsats

Sen sådd ger generellt lägre avkastning, men den kan kompenseras med rätt sortval och utsädesmängd. Kunskapen om sorterna kan också användas för att prioritera sorter i rätt ordning vid sådd. Att så sent är en bra odlingsteknisk möjlighet som man kan ha stor nytta av. Höstsådd gröda avkastar alltid mer än vårsådd, så länge den övervintrar, och det är särskilt värdefullt i torkutsatta områden. Att så sent är ett sätt att ta tillvara på detta och kunna odla efter sent skördade grödor som potatis, sockerbetor, majs, lin, vårraps, åkerbönor eller buskbönor. Här tar man även tillvara på växtnäringen på ett bättre sätt. Att skjuta på sådden är också ett sätt att hantera ogräs och skadegörare, problemen minskar generellt betydligt med sen sådd. Att kunna välja en sort som avkastar bra även vid sen sådd, eller att veta hur den ska hanteras är viktigt. Försöken visar hittills att Kask är en robust sort som tål sen sådd. Nya RGT Saki behöver höjd utsädesmängd vid sen sådd, men kan då vara intressant. Jonas har en mellanställning. Kommande Madicken verkar var lik Kask i sin tålighet för såtid och utsädesmängd.

Svalöv

Sort Utsädesmängd
kärnor/kvm
Merskörd
kg/ha
     
    Tidig sådd
20/9
Normal sådd
5/10
Sen sådd
14/10
Medelskörd

Hallfreda 450 1006 376 295 9252
Hallfreda 300 0 0 0 8775
Jonas 450 1389 1432 1387 9623
Jonas 300 1430 1342 805 9392
Kask 450 2024 1460 1676 9730
Kask 300 1224 1264 1374 9550
LM 17609 450 442 577 171 9321
LM 17609 300 453 555 628 8998
RGT Saki 450 2668 1900 1887 10077
RGT Saki 300 2168 1631 1534 9803
  Medelskörd 7961 7355 7473 9455
  Mätare (Hallfreda) 6650 6301 6498  
  LSD 854 236 409  
  CV 8,95 2,66 4,53  

Bjertorp

Sort Utsädesmängd
kärnor/kvm
Merskörd
kg/ha
     
    Tidig sådd
8/9
Normal sådd
20/9
Sen sådd
4/10
Medelskörd

Hallfreda 450 152 693 633 9252
Hallfreda 300 0 0 0 8775
Jonas 450 1288 1527 1518 9623
Jonas 300 940 917 927 9392
Kask 450 852 1286 1435 9730
Kask 300 1023 941 1172 9550
LM 17609 450 511 1029 1479 9321
LM 17609 300 598 1212 380 8998
RGT Saki 450 1579 2222 1857 10077
RGT Saki 300 1755 1912 1452 9803
  Medelskörd 11834 11367 10767 9455
  Mätare (Hallfreda) 10964 10193 9682  
  LSD 443 588 756  
  CV 3,11 4,3 5,83  

Kölbäck

Sort Utsädesmängd
kärnor/kvm
Merskörd
kg/ha
     
    Tidig sådd
7/9
Normal sådd
21/9
Sen sådd
11/10
Medelskörd

Hallfreda 450 322 227 552 9252
Hallfreda 300 0 0 0 8775
Jonas 450 355 678 304 9623
Jonas 300 441 354 107 9392
Kask 450 298 846 875 9730
Kask 300 536 713 491 9550
LM 17609 450 193 378 −171 9321
LM 17609 300 79 39 −347 8998
RGT Saki 450 819 1279 1100 10077
RGT Saki 300 1011 612 522 9803
  Medelskörd 10689 10647 10191 9455
  Mätare (Hallfreda) 10283 10134 9847  
  LSD 219 218 268  
  CV 1,7 1,7 2,18  

Lövsta

Sort Utsädesmängd
kärnor/kvm
Merskörd
kg/ha
     
    Tidig sådd
12/9
Normal sådd
23/9
Sen sådd
6/10
Medelskörd

Hallfreda 450 880 585 4 9252
Hallfreda 300 0 0 0 8775
Jonas 450 −586 597 294 9623
Jonas 300 −623 500 265 9392
Kask 450 −502 626 581 9730
Kask 300 −533 605 490 9550
LM 17609 450 897 96 947 9321
LM 17609 300 −1069 −47 200 8998
RGT Saki 450 −524 590 254 10077
RGT Saki 300 −639 275 105 9803
  Medelskörd 11834 11834 11834 9455
  Mätare (Hallfreda) 9338 8022 7385  
  LSD 1324 759 595  
  CV 12,13 7,49 6,42  

Vädret & förutsättningar 2023

Vädret under säsongen har stor betydelse för skörd och kvalitét, men också för resultatet av insatserna i odlingen. Väderdatan nedan är hämtad från SMHI och jämförs mot medelvärdet för temperatur och nederbörd mellan 1991 och 2020.

Temperaturen under säsongen började med en lång varm höst där oktober och november låg flera grader varmare än normalåret. Grödorna växte på långt in i november och mot slutet av månaden kom kylan snabbt.

Början på 2023 var något varmare än normalåret och bjöd på flera frostknäppar. Detta märktes tydligt i rapsen som vuxit sig stor under hösten och grödan fick utvintringsskador runtom i hela landet. Vädret var sedan svalt in i maj och höststråsäden fick god tid för bestockning även under våren.

Den tidiga våren var blöt och kall vilken gjorde att vårbruket var igång någon vecka senare än normalt. När grödan väl kom i marken fanns det ingen nederbörd i sikte. Maj och juni präglades av torka i hela Sverige. Bristen på nederbörd ledde till att spannmålen reducerade sidoskotten som anlagts under våren och huvudskottet blev stressat av vattenbristen. Höstrapsen blev också påverkad av torkan och blomningen varade bara två till tre veckor.

I månadsskiftet juni/juli kom de första regnen in över Sverige och nederbörden såg ut att rädda skördarna. Både grödan och ogräsen piggnade till av regnet och årets glesa bestånd gav gott om utrymme för ogräsen. Några tidiga sorter hann mogna av och skördades i juli innan regnskurarna gick över till ihållande regn. Regnen gav ny energi åt vårrapsen som blommade om i flera omgångar.

I augusti avlöste regnskurarna varandra vilket gjorde skörden komplicerad. I södra Sverige föll falltalet i veten snabbt. I Mellansverige var det ännu kärvare och här grodde kärnorna i axen. Där var det var först i september som det gick att skörda. Vissa områden med vårgrödor gick aldrig att skörda. Överlag avkastade höstgrödorna okej medan vårgrödorna låg på halv skörd mot förväntat.

Bjertorp

Hösten på Bjertorp var lång och mild och grödorna växte på ordentligt. Temperaturerna under våren var svala och regnmängderna var strax under normalt. I mitten av maj kom närapå 30mm innan det blev torrt och uppehåll fram till mitten av juni. Under juli och augusti regnade det var och varannan dag och flera dagsmätningar mättes från 20 upp till nästan 60 millimeter. Första veckorna i september var fria från nederbörd, och skörden kom igång.

Kölbäck

Den varma hösten gav höstsådden gott om tid för att etablera sig och för bestockning. Den höstsådda spannmålen såg riktigt fin ut och klarade den relativt snöfria vintern bra. För rapsen gick vintern och våren lite hårdare fram, större plantor skadades under våren när vädret växlade mellan varma och riktigt kalla veckor. Inför vårsådden tog det tid innan marken torkade upp och sådden blev lätt försenad. Maj och juni var närapå nederbördsfria och grödan blev stressad av torkan. Juli och azugusti bjöd på uppemot tre gånger så mycket regn jämfört med snittet för samma period. Även här var värmen i september viktig för att torka upp grödan inför skörd.

Lövsta

En lång och varm höst följdes av en snöfri vinter med flertalet köldknäppar. Utan snötäcket fanns inget som kunde skydda grödan mot frostknäpparna. Våren blev lång och sval vilket höll kvar fukt i marken en bra bit in i maj, detta försenade vårbruket litet och när vårgrödorna väl kom i marken var försommartorkan redan på väg. Både den långa våren och den varma hösten gav höstspannmålen god tid för bestockning och antalet skott per planta var högt. När torkan sedan slog till tillbakabildades många av skotten och de skott som utvecklades såg pinniga ut. Regnet kom i slutet av juni och uppehållen i prognosen sköts längre och längre fram. De varmare temperaturerna under september behövdes för att torka grödan till tröskbara vattenhalter.

Svalöv

Vädret under hösten 2022 gav goda möjligheter för grödan att etablera ett bra bestånd. Rapsen växte på långt in i november och hann bli stor inför vintern. Den snabba förändringen i vädret under november gjorde att det fanns stora utvintringskador på höstrapsen. Nederbörden under våren var jämn fram till mitten av april, från april till mitten av juni kom totalt 20mm och vattenbristen drabbade vårgrödorna hårt. Grödans upptag av näring kräver att det är fukt i rotzonen och delar av den gödning som lades under våren blev inte tillgänglig för grödan förens de första regnen kom i juni. Under juli och augusti kom dubbelt så mycket regn jämfört mot normalåret. I september blev det mestadels uppehåll och varmare temperaturer.


Nederbörd: Maj och Juni låg nederbörden nere på mellan 10 och 50 % av normalt, där Blekinge, Småland och Uppland hade lägst nivåer jämför med normalåret. Juli och augusti bjöd på nederbördsmängder på 150-400% jämfört med normalåret.

Temperatur: Vädret i september låg några grader varmare än genomsnittet och gav fint väder för tröskning.