Strategiförsök som speglar verkligheten på fältet
Det som gör strategiförsöken särskilt intressanta är att de fångar upp skillnader mellan sorter som har stor betydelse på gårdsnivå, men som inte alltid syns i ett traditionellt förädlingsarbete. Här testas sorterna på olika sätt och under varierande förhållanden, vilket ger kunskap som är direkt tillämpbar i praktiken.

Huvudfrågan i försöket är, passar olika sorter olika bra för tidig respektive sen sådd – och bör utsädesmängden anpassas därefter?

Hypotesen är att svaret är ja. Därför undersöks hur såtidpunkt och utsädesmängd påverkar avkastning, både var för sig och i kombination med olika sorter.

Ett brett försöksupplägg – från Skåne till Uppland
För att spegla svenska förhållanden så väl som möjligt genomförs försöken på fyra försöksgårdar: Svalöv (Skåne), Bjertorp (Västergötland), Kölbäck (Östergötland) och Lövsta (Uppland).

Tillsammans täcker de ett stort odlingsområde med varierande klimat och jordar.

Upplägget är detsamma på alla platser:

• Fem olika höstvetesorter
• Tre såtidpunkter: tidig, normal och sen (anpassade efter respektive plats)
• Två utsädesmängder: 300 respektive 450 grobara kärnor per kvadratmeter

Sortmaterialet uppdateras successivt. Under skördeåret 2025 ingick Kask, RGT Marstrand, Lykke, Chevignon och RGT Saki – en kombination av etablerade sorter och nyare tillskott.

Resultat som visar både mönster och variation
En övergripande slutsats är att det är svårt att dra en enda generell regel som gäller överallt. Signifikanta skillnader finns, men sorterna beter sig olika beroende på plats och förhållanden.

Samtidigt går det att urskilja tydliga tendenser av utfallet 2025 – både regionalt och sortvis.

Tre saker att ta med sig till nästa säsong

Trots skillnader mellan platser och sorter går det att sammanfatta försöken i tre tydliga lärdomar:

• Undvik att så för tidigt
En normal till något senare såtidpunkt, anpassad efter region, är oftast att föredra. Undantag finns, men tidig sådd är sällan den mest lönsamma.

• Kask är en flexibel sort
Kask har åter visat sig vara relativt okänslig för såtidpunkt och klarar sen sådd bra.

• Högre utsädesmängd ger oftast högre skörd
Att hålla uppe utsädesmängden har i de flesta fall gett både fler kilo och bättre ekonomi.

Lövsta – sen sådd fungerade förvånansvärt bra

På den nordligaste platsen, Lövsta, genomfördes sådden senare än planerat hösten 2024. Den sena sådden utfördes så sent som 16 oktober, vilket normalt betraktas som mycket sent i området. Trots detta var skördenivåerna höga och försöken jämna.

För majoriteten av sorterna gav tidig eller normal sådd högst skörd. Ett tydligt undantag var Kask, som här istället gynnades av senare sådd.

För samtliga sorter kunde man också se att den högre utsädesmängden gav högre skörd, särskilt vid normal och sen såtidpunkt.

Kort sagt: På Lövsta lönade sig tidig - normal sådd, men Kask visade åter sin förmåga att klara sen etablering. Högre utsädesmängd gav genomgående bättre resultat.

Svalöv – sena sådden gav högst skörd

I Svalöv var försöket mer ojämnt, men visade samtidigt flera tydliga skillnader. Hösten 2024 var ovanligt tidig, vilket innebär att även den ”sena” såtidpunkten låg 7–10 dagar tidigare än normalt. Detta måste tas i beaktande vid tolkningen.

Resultaten var ändå tydliga, den senaste såtidpunkten (4 oktober) gav högst skörd för samtliga sorter. Den tidigaste sådden gav konsekvent lägst skörd.

När det gäller utsädesmängd fanns en tydlig tendens att högre utsädesmängd gav högre skörd, särskilt vid tidig sådd. Vid sen sådd var skillnaderna mindre tydliga.

Detta går delvis emot gällande rekommendationer, men kan förklaras av årsmånen – en lång och varm höst följt av en lång och sval vår.

Kort sagt: I Svalöv visade sig något senare sådd vara mest gynnsam, och högre utsädesmängd betalade sig särskilt vid tidig etablering.

Kölbäck – normal såtidpunkt var vinnaren

Försöket i Kölbäck utmärkte sig genom mycket låga variationer – ett ovanligt jämnt försök. Här var resultaten tydliga:
Normal såtidpunkt (24 september) gav signifikant högre skörd än både tidig och sen sådd för samtliga sorter.

Även utsädesmängden spelade stor roll. Vid normal och sen sådd gav den högre utsädesmängden högre skörd för i princip alla sorter. Vid tidig sådd var skillnaden tydlig till fördel för högre mängd.

Kort sagt: I Kölbäck var tajming avgörande. Normal såtidpunkt i kombination med högre utsädesmängd gav bäst betalt.

Bjertorp – små skillnader men samma riktning

I Bjertorp var såtidpunkterna mer representativa än föregående år, som präglats av extremt blöta förhållanden. Försöket var jämnt men något svårtolkat då skillnaderna var små.

Endast för Chevignon kunde en signifikant skillnad ses mellan såtidpunkterna, där sen sådd gav lägre skörd än normal. För övriga sorter fanns en tydlig tendens: Normal såtidpunkt (1 oktober) gav högst skörd.

När det gäller utsädesmängd pekade även här resultaten mot en fördel för den högre nivån, med signifikanta skillnader för Chevignon vid tidig sådd.

Kort sagt: Bjertorp bekräftar bilden av normal såtidpunkt som ett säkert val och visar åter att högre utsädesmängd ofta lönar sig.

Lönsamheten i fokus

På gårdsnivå är ekonomin alltid central. Utsäde är en viktig kostnad, och valet av utsädesmängd påverkar kalkylen direkt. Samtidigt visar årets resultat att det finns både skörd och kronor att hämta med en högre utsädesmängd.

Effekten varierar naturligtvis med sort, plats och årsmån – men budskapet är tydligt: Snåla inte med utsädet. I många fall betalar det sig flera gånger om.