Sortutveckling - från korsning till marknad

Två utvalda föräldralinjer korsas för att få en avkomma som ska få så många önskade egenskaper som möjligt. Varje år gör vi 400-500 nya kombinationer.

Från ett befruktat ax får vi ca 20 frön.

De första urvalen sker baserat på de olika linjernas synliga egenskaper, så som planttyp, axtyp och sjukdomsresistens. I vissa fall används även markörselektion på labbet för specifika egenskaper, t.ex. resistens.

Efter 5 år är det ca 8 000 linjer kvar av de ca 20 000 linjer vi började utvärdera.

När det finns ca 1 kg utsäde kan vi påbörja avkastningsförsök och efter 2 års försök finns tillräckligt med utsäde och resultat för att göra en anmälan till officiella försök, med målet att få linjen godkänd som en sort. När det finns tillräckligt med utsäde av en linje går det också att göra fler analyser, t.ex. falltal, protein och stärkelseanalyser som ligger till grund för vilka linjer som ska få fortsätta.

Efter 8 år finns det tillräckligt med utsäde av ca 40 linjer. Av dessa väljs 2-3 st ut för att anmälas i officiella försök med målet att bli en godkänd sort.

Efter 2 år i officiella försök och om myndigheterna bedömer att linjen är en ny och unik sort, kan den bli godkänd och räknas då som en ny höstvetesort. I samarbete med industrierna testas också linjerna i mindre prover, utifrån industrin önskade egenskaper.

När det finns ca 200-300 kg av en sort lämnar förädlingen över utsäde till det vi kallar elitproduktionen. Där sker den första viktiga uppförökningen av det utsäde som ska ligga till grund för kommande generationer av sorten. Från 300 kg uppförökas sorten först i vår elitproduktion till ca 5-6 ton och sedan kommande år hos våra duktiga utsädesodlare. Från förädlingsgenerationen F till den sista generationen bruksutsäde C2 tar det normalt ca 3-4 år. Det arbetet sker sedan löpande varje år så länge sorten säljs.