Kyla, värme, regn och torka – ett bra år på Lännäs

En rekordtidig start – som snabbt bromsades

Året inleddes med en ovanligt tidig snösmältning och förhoppningar om ett tidigt vårbruk väcktes. Men planerna grusades när våren slog om till kyla. Upptorkningen av jorden gick långsamt och sådden fick vänta.
Den 13 maj kunde vårbruket ändå starta – trots allt något tidigare än normalt för området – och spannmålsförsöken såddes utan avbrott. Det svala vädret höll i sig, vilket gav en sen uppkomst och långsam tillväxt. Samtidigt innebar kylan en jämn etablering och god bestockning, och även vallförsöken utvecklades starkt.

Från kyla till hetta

Kylan höll i sig en bit in i juli, men sedan slog vädret om. Två veckor med temperaturer runt och över 30 grader fick grödor som tidigare utvecklats långsamt att plötsligt skjuta full fart.

De officiella sortprovingarna av vårkorn 10 juli kl. 06.48. Den korta säsongen kompenseras av långa dagar.

Vallsådderna sattes på prov

Vallsådderna drabbades hårdast av väderomslagen. Den höga temperaturen och bristen på nederbörd i juli gav ojämn uppkomst. När regnen väl kom var de kraftiga: juli summerades till 66 mm nederbörd, varav hälften föll under en enda timme den sista dagen i månaden. Nästa skyfall kom redan den 5 augusti.
Resultatet blev att jorden i vallförsöken slammade igen och fick en hård, kompakt yta. Men när plogen, i tanken, var kopplad började ändå små plantor titta upp och till slut var där en bra täckning av försöksrutorna. Det är en fantastisk växtkraft i våra små frön!

Spannmålsskörden

De kraftiga regnen satte även sina spår i spannmålsförsöken, liggsäd och dålig bärighet störde resultaten och hindrade arbetet. Trots detta kunde tröskningen av korn- och havreförsöken ändå starta den 19 augusti och pågå i nio dagar utan avbrott. Därefter återstod vårveteförsöken samt några förökningar av tidiga generationer vårkorn.
Den 7 september öppnade sig himlen återigen. Regnmätaren svämmade över så vi vet inte hur mycket regn som föll över Lännäs. Vi klarade oss ändå relativt lindrigt jämfört med den förödelse som drabbade människor och egendom i närområdet. Till slut kunde även vårveteförsöken skördas.

Invintring

Det sista som återstod var att putsa ner vallförsöken inför vintern. De stora regnmängderna hade länge gjort det omöjligt för vallskördarna att komma ut. Räddningen kom i november med en vecka med temperatur mellan tio och femton minusgrder som gav bärigheten tillbaka och även det momentet kunde bockas av.

Till sist kunde vallförsöken putsas ner i november månad.