Tröskning i växtförädlingen – inte riktigt som ”vanligt”
Nu har vi nått slutet av en intensiv skördeperiod på stationen i Svalöv. Det är stora mängder material av olika generationer som ska skördas men även större avkastningsförsök. Hur vi skördar här på växtförädlingen skiljer sig mycket från hur lantbrukarna skördar sina fält.
Skörden sker på olika sätt beroende på gröda och vilken generation i förädlingsprogrammet som skördas.
Bland annat handskördar vi en del av materialet från fält, där vi klipper ax och förvarar dem i bunt med en etikett eller i en påse med all information som krävs för att säkerställa spårbarheten på vilken sort det är. Anledningen är att i början finns det inte tillräckligt för att vi ska kunna göra på annat sätt. Det handskördade materialet tröskas därefter på mindre stationära tröskor inne på stationen.
Men sen kommer vi till våra avkastningsförsök som skall tröskas ute på fält, hur gör vi då?!
För att vi ska kunna tröska ett sortförsök så behöver vi en skördefil med information baserat på våra fältkartor som importeras in i tröskan. Dessa filer skapas till alla våra avkastningsförsök här i Svalöv och till flera av våra andra försökslokaler. Våra försök har flera olika sorter i sig och dessa blir alla tilldelade ett nummer i försöken. Varje nummer representerar en försöksparcell med en specifik sort. Sedan finns det olika randomiseringar (slumpningar) som avgör var just detta nummer med denna sort kommer att ligga i det specifika försöket på fältet.
Varje ruta i ”lapptäcket” är en sort som vi utvärderar för viktiga egenskaper som exempelvis avkastning, sjukdomstolerans, tidighet, stråstyrka och kvalitet.
Att randomisera försöken är nödvändigt för att vi efter skörd ska kunna göra statistiska analyser och med beräkningarna avgöra vilken som var den bästa sorten och hur de rankas på de olika platserna. Randomiseringarna görs via vårt databasprogram innan sådd för att sorterna ska spridas ut på ett bra sätt mellan upprepningar och för att den mänskliga faktorn inte ska kunna påverka var sorterna hamnar.
Ett exempel på hur en fältkarta från ett fältförsök kan se ut.
I vårt databassystem skapar vi de skördefiler som behövs för att vi ska kunna navigera i fältförsöken under skörd.
För att kunna tröska så behöver tröskan veta vilken parcell vi är i och vilken sort som finns där. Det behövs även information om det ska tas ett referensprov eller en säck med utsäde från parcellen. Vi skapar då en fil som baseras på denna information i vår databas och exporterar denna till en läsbar fil för våra försökströskor.
Ett urval av stationens alla försökströskor.
Tröskning av avkastningsförsök och fyllning av provttagningsäckar inne i tröskan.
Ute i försöket startar tröskningen på utsatt punkt och då vet tröskan tack vara skördefilen var den är och på vilken sort. Informationen berättar även om det skall tas ett mindre referensprov eller om det skall tas en större säck med utsäde, etiketter för detta skrivs då ut direkt i tröskan så att alla prov och säckar är tydligt märkta med vilken sort de innehåller. Säckarna tas sedan till torken där de torkas och rensas. Det rensade materialet kan sedan användas för analyser i vårt laboratorium och/eller som utsäde till sådden.
Från tröskningen får vi även mycket värdefull information utöver skördevikten (avkastningen) då försökströskan även mäter vatten-, protein- och stärkelsehalt i varje enskild parcell. Information som sedan ingår som grund för urvalen vidare inom växtförädlingen. De skördade proven kan sen användas för att göra ytterligare analyser på laboratoriet som ger oss mer information till urvalen.
Säckar av utsäde efter tröskning som torkas och därefter rensas. Materialet används sedan för analys och/eller utsäde till sådd.