Lantmännen gör unik satsning på framtidens växtförädling

Det byggs och investeras i Svalöv. Under sommaren revs tre befintliga växthus för att göra plats för nya byggnader och just nu pågår arbetet med att färdigställa nio odlingskammare – en viktig pusselbit för framtidens växtförädling. I odlingskamrarna skapar man en noggrant kontrollerad miljö som ger möjlighet till flera odlingssäsonger per år och på så sätt kan man snabbare komma från korsning till ny sort, så kallad speed-breeding. Samtidigt moderniseras laboratoriet med den senaste tekniken inom DNA-sekvensering, robotar och nya datorservrar för tunga applikationer.

Det nya sättet att förädla bygger alltså på två olika tekniker: genomisk selektion samt speed-breeding. Kortfattat innebär genomisk selektion att man använder information från en grödas arvsmassa för att få kunskap om dess egenskaper, det kan vara allt från avkastning till sjukdomsresistens eller kvalitetsegenskaper. På det viset kan man göra urval på ett mycket tidigt stadium i förädlingsprocessen. Genom speed-breeding kan man sedan odla upp till sex generationer per år för vårgrödor i klimatkamrarna, vilket i växthus eller på fält skulle ta flera år. I kombination kan dessa metoder göra att vi får betydligt snabbare genetiska framsteg än med traditionell förädling. Bättre sorter snabbare, helt enkelt.

Genomisk selektion gör det möjligt att göra urval redan 1 – 2 år efter korsning, istället för efter 5 – 6 år med traditionella metoder. Genom den kontrollerade miljön i odlingskamrarna, temperatur, dygnslängd, luftfuktighet mm, kan man sedan öka antalet generationer per år från 1–2 till teoretiskt 3–6, vilket ytterligare höjer tempot i växtförädlingen. Uppskattningar visar att det med dessa metoder är möjligt att öka det genetiska framsteget i växtförädlingen med en faktor 7-10.

De grödor som ligger tidigast i planen är havre, vårvete, höstvete och korn, samt timotej och rödklöver. Även de nya programmen för åkerböna och ärta finns med i planeringen. Men eftersom man arbetar med levande material och avancerad teknik så handlar det hela tiden om att dra nytta av de erfarenheter man samlar på sig.

Beräkningar visar att förädlingsframstegen kan ge betydande avkastningsökningar som på sikt har förutsättningar att öka intäkterna i lantbruket med åtskilliga miljarder. En högre avkastning stärker lantbruket och livsmedelsproduktionen, och kan förädlingsframstegen även bidra till minskad användning av växtskyddsmedel och kanske även av gödsel ger det alla förutsättningar för ökad produktivitet kombinerad med en än mer hållbar produktion. Satsningen ligger helt i linje med Lantmännen arbete med Framtidens Jordbruk, där forsning inom till exempel växtförädling är viktigt för att nå målen.

– Satsningen i Svalöv är unik i sitt slag och ger oss möjlighet att ta stora kliv framåt. Vi ligger väldigt långt framme redan i dag, men med den här investeringen befäster vi vår position som ett avancerat växtförädlingsföretag säger Alf Ceplitis, gruppchef och technology manager på Lantmännens växtförädlingsavdelning.

– I den här typen av forskningsintensiv verksamhet krävs det spetskompetens och vi har tack vare de stora satsningarna kunnat rekrytera riktigt duktiga personer till oss.

På frågan om varför det är viktigt med växtförädling i Sverige kommer svaren utan tvekan.

– I Sverige driver vi jordbruk och växtodling under ganska speciella förutsättningar. Kalla vintrar, en kort odlingssäsong och intensivt dagsljus under sommarperioden kräver sorter anpassade till nordiska förhållanden. Marknaden är relativt liten, men vi har alla förutsättningar att bedriva odling med hög produktivitet kombinerat med stort fokus på hållbarhet, säger Alf och får medhåll av Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen.

– De egenskaper som växtförädlingen kan förstärka är robustare sorter som klarar torka och värme, en annan viktig egenskap är friska sorter och när det kombineras med en högre avkastning ger det naturligtvis fantastiska möjligheter. Dessutom finns möjligheter att på sikt utveckla sorter med specifika egenskaper, till exempel etanolvete med extra höga stärkelsehalter eller spannmål med nya hälsofrämjande kvaliteter.

Avslutningsvis säger Annette att det finns ett stort värde i att Lantmännen, som ägs av lantbrukare, satsar på växtförädling. Där det yttersta målet är att kunna leverera bästa möjliga sortmaterial till svenskt lantbruk, något som också gynnar industrin och i slutändan konsumenten.

– Även om vi kan snabba på förädlingen så kommer växtförädling alltid att vara en långsiktig verksamhet, och då är det en styrka att ha långsiktiga ägare. Samtidigt är jag stolt att vi genom vårt arbete kan bidra till Lantmännens uppdrag – att bidra till lönsamheten på medlemmarnas gårdar.

Under senare delen av våren kommer odlingskamrarna att vara installerade och utrustningen i laboratoriet vara inkörd och testad. Då är det dags för den första sådden för framtidens grödor!

Här kan du läsa mer om Lantmännens växtförädling.