Framtidens precisionsgödsling testas i praktiken

Klimatavtrycket i spannmålsodling utgörs till stor del av produktionen av mineralgödselkväve, samtidigt som effektiviteten i fält avgörs till stor del av tillfört kväve. Därför behövs både fossilfritt producerad gödsel och ett resurseffektivt gödslingssystem, som minimerar kväveförluster och lustgasavgång från åkermarken*.

Under skördeåret 2023 och 2024 ska därför Lantmännen tillsammans med Yara och Göteborgs Universitet testa, mäta och jämföra fossilfri gödsel med tillhörande precisionsgödslingsstrategier på olika jordarter. Vid projektet kommer även Agronods klimatdataverktyg ”Agrosfär” att användas för att kunna räkna på miljövinsterna med de olika strategierna på de tio anslutna pilotgårdarna.

Målet är att hitta en optimal gödslingsstrategi som ger ökad avkastning och minimerar kväveförlusterna från åkermarken. Parallellt startas även ett forskningsprojekt som syftar till att bidra med kunskap om lustgasavgång från odlingen under nordiska förhållanden. Idag används ett schablonvärde runtom i Centraleuropa som även appliceras på nordiska odlingsförhållanden, något som ska undersökas vidare då lustgasavgången troligtvis är lägre i vårt klimat.

De första resultaten från strategiförsöken kommer att redovisas i slutet av året.

Testerna på pilotgårdarna

Försöken sker i höstveteodlingar på tio olika gårdar, från Skåne till Mälardalen, där två av gårdarna är Lantmännens egna Framtidsgårdar på Bjertorp och i Svalöv. Under våren har Lantmännens odlingsrådgivare träffat samtliga gårdar för att noggrant se över gårdarnas växtnäringsplan, så att dessa är utformade utifrån fältets unika förutsättningar. Under växtsäsongen kommer pilotgårdarna och rådgivarna att löpande följa utvecklingen på fälten.

Vi har mätt nollrutor med en handburen N-sensor för att hitta markens kväveleverans. I senare stadier använder vi en N-tester där vi kan se kompletteringsbehov

- Vi har mätt samtliga nollrutor med en handburen N-sensor för att få fram markens kväveleverans. Eftersom kväveleveransen kan skilja väldigt mycket mellan år, fält och förfrukt, är det ett viktigt verktyg för att kunna optimera kvävegivan. I senare stadier använder vi en N-tester där vi direkt i fält kan se eventuellt kompletteringsbehov, säger Nadja Kvick Nastaj, växtodlingsrådgivare på Lantmännen.

*Förutom fossila utsläpp uppstår biogena utsläpp som bidrar till jordbrukets klimatpåverkan. Lustgas och utsläpp från mulljordar är exempel på biogena utsläpp. ​Lustgas bildas när kväve omvandlas i marken från olika föreningar.​ Lustgas kommer även från så kallade mulljordar. Mullen bryts ner vid kontakt med syre och då frigörs koldioxid och lustgas. ​Lustgas (N2O) är en kraftig växthusgas som blir kvar länge i atmosfären – utsläpp av 1 kg lustgas motsvarar utsläpp av cirka 298 kg koldioxid ur ett 100-årsperspektiv.