På gården Kårtorps Lantbruk utanför Tibro, driver Per Larsson tillsammans med sin familj ett modernt mjölkföretag med 230 kor och ett tydligt fokus på grovfoder av högsta kvalitet. Gården har varit i familjens ägo i fyra generationer och har alltid haft mjölkproduktion. Området lämpar sig mycket väl för vallodling – även om nederbörden ibland är en utmaning.

Här är vallen grunden för både ekonomi och hållbarhet och Per arbetar målmedvetet för att optimera både avkastning och kvalitet i grovfoderproduktionen. Kårtorps Lantbruk odlar huvudsakligen vall för ensilage till högproducerande kor, men även spannmål till helsäd. En mindre del av skörden blir hö till kalvarna, andra marker används som betesvallar. Gården har också köttraskalvar för slakt men framför allt ett renodlat mjölkföretag. Fyra anställda, tillsammans med familjen, driver verksamheten framåt.

I år tilldelades Per utmärkelsen Årets Vallmästare – för andra gången. Priset har delats ut i över 20 år för att uppmärksamma och belöna skickliga vallodlare. Utmärkelsen går till någon som förenar hög avkastning och god vallkvalitet med en genomtänkt och hållbar foderstrategi. 

Efter drygt tio år som ekologisk gård gick Kårtorps Lantbruk för fyra år sedan över till konventionell drift för att bättre utnyttja resurserna och maximera mjölkproduktionen. Med många djur per hektar krävs en flexibel och genomtänkt foderstrategi. Fyra mjölkrobotar finns på gården och utfodringsstrategin är blandfoder på foderbordet och färdigfoder och koncentrat i robotarna. Betesvallarna betas intensivt i mindre fållor där korna byter fålla ofta och sås om vart fjärde år. Blandningarna anpassas för snabb återväxt, smaklighet och hållbarhet. 

-För att hålla jordarna bördiga krävs mycket vall och stallgödsel. Här behövs kor, säger Per.

Vallmästaren Per Larsson
Per Larsson, Vallmästaren 2025

Strategi för grovfoder och vall 
Eftersom gården är tung på mjölk måste allt grovfoder passa en lakterande ko. Därför har man ett fyrskördesystem med Mira 21 som bas i vallfröblandningen. För att öka torktåligheten och fiberandelen blandas även en mindre mängd rörsvingelhybrid och lusern in. När gården var ekologisk användes Pavo GEB 21. I områden med normal nederbörd och ett tre- till fyrskördessystem kommer både Mira 21 och Pavo GEB 21 till sin fulla rätt. Dessa vallfröblandningar är utvecklade med fokus på att leverera ett grovfoder av hög kvalitet, med god smaklighet, hög avkastning och stabil återväxt.

På gården odlas ingen majs utan grovfodret balanseras vid behov med helsäd och halm. Filosofin att korna ska ha en hög andel grovfoder i foderstaten, målet är 60%, finns kvar sedan driften var ekologisk. 

– Vi vill ha en jämn kvalitet på grovfodret i alla skördar och målvärdena är; 11MJ, 140-160g råprotein och 450g NDF med en ts-halt runt 35%, säger Per.
Allt grovfoder lagras i plansilo, men det blir även en del rundbalar år när skörden är hög. Gården har lagringsvolym för att täcka hela årets behov av grovfoder.

Bevattning – nyckeln till trygghet och stabila skördar
De senaste åren har bevattning blivit en viktig del av strategin och gården har successivt byggt ut sitt bevattningssystem för att möta torrare klimat.
– Vi vattnar inte hela säsongen, men inför vissa skördar. Det ger oss både högre och jämnare skördar och bättre kvalitet på grovfodret. På de vattnade arealerna får vi 20-30% högre skörd, ibland nästan dubbelt så mycket under torra år, berättar Per.

Uppföljning, långsiktighet och framtid
På Kårtorps Lantbruk är noggrann uppföljning och analys en självklar del av arbetet. Per betonar vikten av att utvärdera förändringar över tid och att inte göra för stora justeringar på en gång.
– Det tar flera år innan man ser effekten av en ny strategi i vallen, säger han. Stabilitet och noggrann uppföljning är nyckeln till framgång.

Genom att regelbundet betrakta vallen och analysera resultaten lär man sig vad som fungerar bäst. Bevattningen bidrar dessutom till att Per ofta är ute i fält och kan följa utvecklingen på nära håll, vilket leder till bättre beslut.

Just nu utvärderas fyrskördesystemet och kvaliteten på grovfodret. Framåt vill Per bygga ut bevattningen ytterligare för att säkra tillgången på grovfoder.

– Stabilitet är viktigt och det tar några år att utvärdera vad som fungerar. Man får vara uthållig i sina strategier, säger Per. Han understryker också att vallens ekonomiska värde inte kan överskattas – det är den mest kostnadseffektiva grödan vi har, både vad gäller protein och energi.

 

Relaterat innehåll