Lantmännens växtförädling: vad beyder begreppen?

I traditionell växtförädling görs korsningar. Två föräldrar, genotyper, som bär på önskvärda egenskaper kombineras för att skapa genetisk variation. I denna skara av syskonlinjer görs sedan urval genom flera generationer. I de tidiga generationerna är variationen stor och förädlaren rensar bort plantor som inte är motståndskraftiga mot olika sjukdomar eller saknar andra egenskaper som kan mätas på enskilda plantor. I självpollinerande arter gör vi tidigt urval för rena linjer som blir grunden för kommande sorter. Ofta är det först i den femte generationen (F5) som fröna från flera plantor skördas tillsammans och sås i fältförsök för att testa de agronomiska egenskaperna och mäta avkastningen. Efter hand testas sedan linjerna på fler platser i vårt fältförsöksnätverk och de bästa linjerna anmäls till officiella försök med mål att kunna introduceras på marknaden.

Gensaxen, CRISPR-Cas9, är nobelprisad teknik (kemi 2020) som kallas genteknikens skarpaste verktyg. När tekniken att förbättra grödor med gensaxen får grönt ljus, innebär det att Europas lantbrukare får tillgång till modernare sortmaterial. EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag, som skulle göra det möjligt. Förhandling om godkännandet väntas komma igång under 2025. Med gensaxen kan växtförädlaren bestämma exakt vilka egenskaper som ska påverkas. Det fungerar så att man designar en vägvisare, ett guide-RNA, som hittar till den plats i DNA-molekylen som forskaren vill justera. Sedan klipper enzymet Cas9 av DNA-spiralen inne i cellkärnan och därefter lagar cellens reparationssystem skadan. I processen går det att byta ut, stänga ner eller addera anlag eller delar av anlag. Tekniken kan exempelvis användas för att göra grödor motståndskraftiga mot olika skadegörare eller torka. Målsättningen är att ta fram nya sorter som klarar påfrestningarna bättre, blir robustare och mer anpassningsbara till olika odlingsförhållanden.

Växtförädling är ett systematiskt arbete som behöver flera växtsäsonger för urval och renodling. Det tar tid att utveckla sorter. En viktig metod vi använder för att snabba på arbetet är speed-breeding. Speed-breeding betyder att vi ger plantorna en anpassad miljö som skyndar på och kortar tiden från frö till frö jämfört med en vanlig odlingssäsong i fält. Genom att kontrollera odlingsförhållandena i våra nybyggda växthus kan vi exempelvis få hela fyra skördar vårstråsäd per år. Vi anpassar temperaturen efter plantornas utveckling, kör långa dagar/korta nätter, optimerar ljusförhållandena precis så mycket att plantorna klarar att sätta frön. Det är detta som möjliggör att vi kan odla flera generationer per år och därmed ha ett längre kommet material när vi väl kommer ut och testar i fältförsök.