Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Under åren 2022-2025 har vi undersökt vilken höstvetesort som lämpar sig bäst med förfrukten höstvete. Resultaten visar att Lykke är den höstvetesort som presterat bäst som andraårsvete.
Slutsats
|
Gå direkt till
Rapportförfattare: Isak Brånstrand
"Lykke bäst år efter år"
Sammanfattning
Försöket genomfördes 2022–2025 på fyra platser: Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. Syftet var att undersöka vilka höstvetesorter som presterar bäst efter höstvete som förfrukt. Alla led var svampbehandlade. Fodersorten Lykke gav högst skörd (114 % jämfört med mätaren Julius). Den hade största ekonomiska nettot, cirka 2000 kr/ha mer än Julius och omkring 800 kr/ha högre än kvarnsorterna Kask och RGT Marstrand. Detta understryker att sortvalet har stor betydelse till andraårsvete.
Det här ville vi undersöka
Att odla vete efter vete är vanligt förekommande då höstvete är en viktig gröda för många lantbruksföretag oavsett om det ska användas som foder eller som för avsalu till bröd. Vete efter vete är vanligt i delar av Sverige, särskilt på gårdar med hög andel spannmål i växtföljden. Det innebär dock ökade risker för sjukdomar och lägre skörd. Syftet med försöket var därför att undersöka vilken höstvetesort som presterar bäst när förfrukten är höstvete, samt att bedöma den ekonomiska lönsamheten hos kvarnvete och fodervete. Tidigare försök (2016–2017) har visat att växtföljden i sig påverkar skörden med 500-1000 kg/ha, men att sortordningen mellan bra och sämre förfrukter ofta är densamma. Vi ville se om detta fortfarande gäller och om vissa sorter sticker ut även under upprepad veteväxtföljd.
Så här gjorde vi
Försöken utfördes 2022–2025 på fyra platser: Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta, med typiska spannmålsjordar, främst styv lera och mellanlera. Alla sorter odlades efter höstvete som förfrukt. Samtliga led har fått svampbehandling, för att minimera sjukdomseffekter och fokusera på sortskillnader. Skörd har mätts relativt avkastning mätarsorten Julius och proteinhalten (%) har analyserats. Ekonomiskt netto har beräknats utifrån en prisbild på 1,96 kr/kg för kvarnvete och 1,85 kr/kg för fodervete.
Resultat
I försöket med vete efter vete gav sorten Lykke den högsta skörden med 114,1 % relativ avkastning mot sorten Julius, följt av RGT Saki (110,9 %) och LG Optimist (110 %). Lykke utmärkte sig tydligt som den mest högavkastande sorten när förfrukten var höstvete. Den är en stärkelse- och fodersort och resultaten visar att den trivs bra i snäv växtföljd. Bland de aktuella kvarnvetesorterna på marknaden presterade Kask (106,4 %) och RGT Marstrand (106 %) bra. Julius och Norin tappar i skörd (100 %) respektive (92,5 %), vilket gör dem mindre konkurrenskraftiga jämfört med de nyare sorterna.
Vid jämförelse med Sverigeförsöken 2021–2025, som genomförs i fält med bättre växtföljd, framträder samma mönster. För kvarnvetesorterna Kask, RGT Marstrand och LG Optimist ligger resultaten i linje med Sverigeförsöken. Dessa resultat tyder på att moderna kvarnvetesorter inte påverkas kraftigt av en sämre växtföljd så länge växtskyddet är korrekt anpassat. De äldre sorterna, som Julius, visar däremot tydligt lägre avkastningspotential likt i vete efter vete-försöket. Även om kvaliteten är hög, bekräftar resultaten att de moderna sorterna ger ett tydligt lönsamhetsövertag vid upprepad veteodling.
Det som sticker ut i försöket är resultatet att Lykke presterar betydligt bättre i vete efter vete-försöket än i Sverigeförsöken. I Sverigeförsökens sortförsök ligger Lykke lägre i skörd jämfört mot Kask och RGT Marstrand men i vete efter vete är mönstret omvänt. Det visar att sorten inte begränsas av snäv växtföljd utan tvärtom verkar trivas i den miljön, något som gör den särskilt intressant för gårdar med mycket vete i rotationen.
Utifrån relativtalen från 2022–2025 visar den ekonomiska jämförelsen att Lykke gav en merskörd på drygt 1050 kg/ha jämfört med Julius. Detta motsvarar ett ekonomiskt netto som är nästan 1950 kr/ha högre, se tabell 1, baserat på en beräknad grundskörd på 7500 kg/ha. För Kask och RGT Marstrand låg merskörden kring 450-480 kg/ha, vilket gav ett netto på ca 850-880 kr/ha. Trots att priset för foder är lägre än för kvarnvete är den höga skörden avgörande för lönsamheten, vilket gör Lykke till ett ekonomiskt mycket starkt val som andraårsvete, särskilt för odling för stärkelse eller foder.
Tabell 1. Ekonomiskt netto för utvalda höstvetesorter vid vete efter vete (2022– 2025). Tabellen visar beräknat ekonomiskt netto i kronor per hektar för fyra höstvetesorter när förfrukten är höstvete. Beräkningen baseras på merskörd jämfört med sorten Julius och aktuella prisnivåer för kvarnvete och fodervete. Grundskörd: 7500 kg/ha. Pris: kvarn 1,96 kr/kg, foder 1,85 kr/kg.
| Sort | Merskörd mot Julius (kg/ha) | Ekonomiskt netto (kr/ha) |
| Lykke | 1055 | 1952 |
| Kask | 479 | 885 |
| RGT Marstrand | 447 | 827 |
Väder och förutsättningar 2025
Höst och vinter
Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.
Vår och sommar
April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.
Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.
Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.
Odlingsförutsättningar
I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.
