Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Växtskyddsförsöket i maltkorn testar Lantmännens strategier genom att stegvis öka insatserna. Även biostimulanter inkluderas. Årets försök visade, precis som fjolårets, att en svampbehandling kring DC 45 är den absolut viktigaste åtgärden i korn.
Slutsats
|
Gå direkt till
Rapportförfattare: Ida Petersson
Sammanfattning
"Signifikanta merskördar av svampbehandling på samtliga försöksplatser."
Strategiförsöket växtskydd i korn avser att prova olika tänkbara strategier med svamppreparat, tillväxtreglering mot axbrytning och biostimulanter i vårkorn. Försöken låg på Svalöv, Bjertorp, Kölbäck och Lövsta. På samtliga platser gavs signifikanta merskördar av svampbehandling, även vid lågt svamptryck. Särskilt på Lövsta, med kraftiga svampangrepp, gavs en merskörd på över ett ton per hektar, med en hög lönsamhet till följd. Tillväxtreglering mot axbrytning har i år inte gett merskördar, men får fortsatt ses som en viktig åtgärd eftersom tidigare års försök visat stora merskördar. Trots ett mycket gynnsamt år för vårsäd, vilket generellt minskar möjligheten att se tydliga effekter av insatser som biostimulanter, fanns signifikant merskörd på Kölbäck. Ledet med dubbel Stimplex-behandling gav försöksseriens högsta skörd.
Det här ville vi undersöka
Strategiförsöket växtskydd i korn avser att prova olika tänkbara strategier med svamppreparat, tillväxtreglering mot axbrytning och biostimulanter i vårkorn. Försöket är, likt tidigare år, uppbyggt i en intensitetshöjning, där en ny insats adderas för varje led. Samtliga led skördades vid en och samma tidpunkt. Syftet med försöket är att hitta behandlingar som i slutändan ger högre lönsamhet genom att skydda grödan mot svampangrepp och stärka den mot yttre påverkan.
Så här gjorde vi
Växtskyddsförsöket i korn 2025 låg på försöksplatserna Svalöv (Skåne), Bjertorp (Västergötland), Kölbäck (Östergötland) och Lövsta (Uppland). Samtliga led behandlades med 2,1 l Kinvara mot ogräs samt med 2 l Mikro Spannmål (mikronäring). Resultaten presenteras i två delar: en för intensitetshöjning av insatser och en för biostimulanter. Se försöksplaner i tabell 1 och 2.
Tabell 1. Försöksplan intensitetshöjning. Priaxor och Comet Pro är svampmedel. Terpal är tillväxtreglering mot axbrytning.
| T1, bestockning (DC 25) | T2, axvidgning (DC 45) |
| Endast ogräs + mikronäring (referensled) |
|
| Ogräs + mikro | 0,75 l Priaxor |
| Ogräs + mikro | 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal |
| Ogräs + mikro + 0,3 l Comet Pro | 0,75 l Priaxor + 0,5 l Terpal |
Tabell 2. Försöksplan Biostimulanter. Referensled är ogräs + mikronäring (T1) + Priaxor (T2), då alla led med biostimulanter svampbehandlades. Stimplex och Amylis är biostimulanter.
| T1, bestockning (DC 25) | T2, axvidgning (DC 45) |
| Ogräs + mikro | 0,75 l Priaxor |
| Ogräs + mikro + 2 l Stimplex | 0,75 l Priaxor |
| Ogräs + mikro + 0,5 l Amylis | 0,75 l Priaxor |
| Ogräs + mikro + 2 l Stimplex | 0,75 l Priaxor + 2 l Stimplex |
Resultat
Jämna och tillförlitliga försök
I tabell 3 visas statistiska värden och grundskördar för de olika försöksplatserna, dvs skörd i referensledet. Samtliga försök har låga CV-värden, vilket betyder att resultaten är jämna och tillförlitliga. LSD visar skillnaden i skörd som krävs för statistisk säkerhet (signifikans).
Tabell 3. Statistiska värden och grundskördar.
| Svalöv | Bjertorp | Kölbäck | Lövsta | |
| Grundskörd (kg/ha) | 7426 | 8744 | 7860 | 5518 |
| CV (%) | 2,49 | 1,75 | 2,37 | 4,04 |
| LSD (kg/ha) | 235 | 189 | 235 | 319 |
Resultat intensitetshöjning
Resultaten för intensitetshöjningen för samtliga försöksplatser finns presenterade i diagram 1.
Svalöv – Priaxor fortsatt en stark produkt
Svampbehandling med Priaxor i T2 har gett signifikant merskörd om 315 kg/ha, jämfört med enbart
ogräsbehandling och mikronäring.
Tillväxtreglering med Terpal har i år inte gett någon signifikant merskörd
Det finns även en tendens till att T1 med Comet Pro har ökat skörden ytterligare i detta försök.
Bjertorp – Merskörd trots svaga angrepp
Priaxor gav signifikant merskörd på Bjertorp jämfört med referensledet, 202 kg/ha. För statistiskt säkra skillnader
krävs minst 189 kg merskörd i detta försök. Övriga behandlingar har inte gett någon merskörd i årets försök på Bjertorp.
Tyvärr utfördes T1-behandlingarna för sent, i DC 37 istället för DC 25, vilket kan ha påverkat resultaten, särskilt för biostimulanterna. För svampbehandlingen bör det sannolikt inte haft någon större påverkan då svamptrycket i försöket var mycket litet. Trots lågt svamptryck är det intressant att det fanns signifikanta merskördar av svampbehandling.
Kölbäck – Priaxor presterar
Svampbehandling med Priaxor i T2 har gett signifikant skördeökning, med en merskörd om 413 kg/ha. För att det ska finnas statistiskt säkra skillnader krävs minst 235 kg merskörd i detta försök.
Tillväxtreglering med Terpal har inte tillfört något extra på Kölbäck i år, till skillnad från 2024 då vi fick +834 kg i merskörd jämfört med svampbehandling, av att tillsätta Terpal.
Det finns en liten tendens till skördesänkning av Comet Pro i T1, vilket vi även såg 2024 på Kölbäck. Skördesänkningen är dock inte signifikant, jämfört med svampbehandling i T2. Vi vet att behandlingar kan påverka grödan, särskilt om den är stressad vid behandlingstillfället. Skulle det finnas tidiga angrepp av svamp i vårkornet är en T1-behandling med Comet Pro ändå motiverad
för att undvika skördeförlust.
Lövsta – över ett ton extra av svampbehandling
På Lövsta förekom betydande svampangrepp, där svartrost var den dominerande svampen i år, men även kornets bladfläcksjuka fanns i försöket. Precis som föregående års försök på Lövsta, gavs därför kraftiga merskördar av svampbehandling på Lövsta – över ett ton i merskörd. Föregående år fanns även en signifikant merskörd av tillväxtreglering, men detta är inget vi ser i årets försök. Samtliga led hamnar på liknande resultat, vilket tyder på att svampbehandling i T2 har varit den avgörande insatsen.
Resultat biostimulanter
Trots ett mycket gynnsamt år för vårsäd, vilket generellt minskar möjligheten att se tydliga effekter av insatser som biostimulanter, har vi ändå kunnat observera intressanta resultat i årets försök. På Kölbäck utmärkte sig ledet med dubbelbehandling Stimplex + Priaxor, som gav den högsta skörden i försöket – en merskörd på +676 kg/ha jämfört med enbart ogräsbehandling och mikronäring.
När biostimulanterna jämförs med svampledet (Priaxor i T2), där alla led är svampbehandlade, uppnås en merskörd på +263 kg/ha, vilket ligger strax över gränsen för statistisk signifikans på 235 kg/ha, se diagram 2.
Det är också värt att notera att Kölbäck visade liknande positiva resultat även föregående år, med statistiskt säkerställd skördeökning vid dubbelbehandling med Stimplex. Detta stärker bilden av att biostimulanter, särskilt i kombination med fungicider, har potential att bidra till ökad avkastning under rätt förhållanden.
Varför inte alltid utslag av biostimulanter?
Försöken läggs i regel på den absolut bästa platsen på fältet, varför vi också får mycket höga skördar i försök jämfört med det omgivande fältet. Årets strategiförsök i korn visar på mycket höga grundskördar i försöken, se tabell 3, vilket vittnar om att vi har haft ett gynnsamt år för grödan, utan större yttre stresspåverkan. Det kan ha funnits en stresspåverkan på grödan till följd av torrt och varmt väder på Kölbäck kring DC 45, när andra behandlingen Stimplex gjordes, vilket gjort att vi fått positiva utslag av dubbelbehandlingen, både 2024 och 2025.
Lönsamhet i årets försök
En lönsamhetsberäkning för varje led gjordes utifrån merskörden. Körkostnad utöver ogräsbehandlingen är satt till 200 kr/ha.
Merskördarna av en svampbehandling var inte lika höga som i fjol, vilket berodde på ett lägre svamptryck under säsongen 2025.
Även spannmålspriset var lägre (1,89 kr/kg jämfört med 2,37 kr/kg för maltkorn 2024). Detta har sammantaget gjort det svårare att nå lönsamhet i de olika försöksleden under 2025. Undantaget är svampbehandlingen som har varit lönsam på två av fyra försöksplatser, där Lövsta sticker ut till följd av kraftiga svampangrepp, med både hög merskörd och högt netto av svampbehandlingen.
Vilken merskörd behövs?
Bryter man ut enskilda behandlingar ur intensitetshöjningen skulle det till exempel krävas 344 kg/ha i merskörd för ”breakeven”
i en svampbehandling i T2 utifrån årets spannmålspris. Ett annat exempel är tillväxtreglering mot axbrytning (Terpal i T2) – om den körs i en redan planerad svampbehandling, skulle det endast krävas 60 kg/ha i merskörd, vilket blir en otroligt prisvärd åtgärd i sammanhanget, se tabell 4.
För lönsamhet av biostimulanterna i årets försök krävs ca 190 kg merskörd av en dubbelhandling Stimplex, förutsatt att Stimplex
körs i redan planerade strategier för T1 och T2 som inte medför någon extra körkostnad. Enkelbehandling Stimplex skulle med
årets spannmålspris behöva ge minst 95 kg/ha i merskörd, och Amylis behöver ge ca 130 kg i merskörd för att betala kostnaden
för insatsen, se tabell 4.
Vad får en försäkring kosta?
Svampbehandling, tillväxtreglering och biostimulanter anses ofta vara försäkringsåtgärder i odlingen. Vid exempelvis högt svamptryck får vi ofta mer än ett ton i merskörd i kornet, men även vid lågt svamptryck visar försöken ofta på merskördar.
Om det någon enstaka säsong inte lönar sig med behandling, kan det å andra sidan ge kraftig lönsamhet andra år.
En svampbehandling i T2 på Lövsta gav i årets försök ett netto på +1512 kr/ha. Ju högre spannmålspris, desto lägre merskörd krävs, men även vid ett relativt lågt spannmålspris går det att hitta lönsamhet i behandlingar.
Tabell 4. Merskörd kg/ha som behövts för break-even i årets försök 2025 (inkl extra körkostnad där det krävs).
| Behandling | Merskörd kg/ha |
| (T2) 0,75 l Priaxor | 344 |
| (T2) 0,5 l Terpal | 166 (eller 60 i samband med svampbehandling) |
| (T1) 0,3 l Comet Pro | 79 |
| (T1) 2 l Stimplex | 95 |
| (T1) 0,5 l Amylis | 126 |
| (T1+T2) 2x2 l Stimplex | 191 |
Väder och förutsättningar 2025
Höst och vinter
Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.
Vår och sommar
April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.
Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.
Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.
Odlingsförutsättningar
I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.
