Växtskyddsförsöket i höstvete testar Lantmännens strategier genom att stegvis öka insatserna. Årets försök visade merskördar av svampbehandling på samtliga försöksplatser, med kraftig merskörd och lönsamhet av svampbehandling i tidig stråskjutning (T1) och i flaggbladsstadiet (T2) på Svalöv.

Slutsats

  • Signifikanta merskördar, precis som 2024, av svampbehandlingar på samtliga platser.
  • Kraftiga merskördar och hög lönsamhet av svampbehandling på Svalöv.
  • Merskördar trots låga svampangrepp på Bjertorp.
  • På Lövsta fanns signifikanta merskördar av både en tidig (T1) och en sen (T3) behandling, men inte av en T2-behandling.
  • Det krävs inte mycket i merskörd för att betala en svampbehandling, särskilt T1 med dagens preparat.
  • Svampbehandlingar i höstvete bör även framöver ses som viktiga åtgärder i odlingsstrategin. Särskilt T1-behandling förebyggande mot tidiga svampangrepp, såsom gulrost, kan vara avgörande för skördeutfallet och lönsamheten. En T1-behandling har en låg kostnad i sammanhanget och kan kombineras med ogräskörningen.

 

Gå direkt till

Rapportförfattare: Ida Petersson

Sammanfattning

"Merskörd på ca 1700 kg/ha på Svalöv gav ett netto på +2117 kr/ha."

Strategiförsöket växtskydd i höstvete avser att prova olika strategier mot svamp. Årets försök låg på Svalöv, Bjertorp och Lövsta. På samtliga platser gavs signifikanta merskördar av svampbehandling. Särskilt Svalöv, med tidiga svampangrepp, gav kraftiga merskördar av både T1- (tidig stråskjutning) och T2-behandlingen (flaggbladsstadiet), med en hög lönsamhet till följd. Även på Bjertorp, trots låga svampangrepp, noterades signifikant merskörd av svampbehandling. Lövsta, där en T2-behandling inte gav någon merskörd, hade å andra sidan merskördar av både en tidig (T1) och en sen (T3, vid axgång) behandling mot svamp. Svampbehandlingar i höstvete är viktiga åtgärder att ha med i planeringen varje år. Särskilt T1-behandling som förebyggande åtgärd mot tidiga svampangrepp, såsom gulrost, kan vara avgörande för skördeutfallet och lönsamheten. En T1-behandling har en mycket låg kostnad i sammanhanget.

Det här ville vi undersöka

Strategiförsöket växtskydd i höstvete avser att prova olika tänkbara svampstrategier. Försöket är, likt tidigare år, uppbyggt i en intensitetshöjning, där en ny insats adderas för varje led. Syftet med försöket är att hitta behandlingar som i slutändan ger högre lönsamhet genom att skydda grödan mot svampangrepp och stärka den mot yttre påverkan.

Så här gjorde vi

Växtskyddsförsöket i höstvete 2025 låg på försöksplatserna Svalöv (Skåne), Bjertorp (Västergötland) och Lövsta (Uppland). Samtliga led behandlades med 0,8 l Cleave + 10 g Trimmer mot ogräs samt med 2 l Mikro Spannmål (mikronäring). Se försöksplan nedan. Alla preparat i intensitetshöjningen är fungicider. Fjolårets försök använde olika försöksplaner beroende på plats för att motsvara svampstrategier för olika odlingsområden. I år har vi valt en och samma försöksplan på alla försöksplatser, men där Ascra Xpro ligger med som ett jämförande led till Revystar XL. Ascra Xpro är en stark produkt på vetets bladfläcksjuka (DTR) och används till större del i Mellansverige, medan Revystar XL som har mycket god effekt på svartpricksjuka främst används i Syd och Västsverige.

Tabell 1. Försöksplan intensitetshöjning fungicider.

T1, stråskjutning (DC 30) T2, flaggbladsstadiet (DC 39) T3, axgång (DC 55)
Endast ogräs + mikronäring
(referensled)		    
Ogräs + mikro 0,75 l Revystar XL  
Ogräs + mikro 0,75 l Ascra Xpro  
Ogräs + mikro + 0,5 l Poleposition + 0,25 l
Comet Pro		 0,75 l Revystar XL  
Ogräs + mikro + 0,5 l Poleposition + 0,25 l
Comet Pro		 1,25 l Revystar XL  
Ogräs + mikro + 0,5 l Poleposition + 0,25 l
Comet Pro		 0,75 l Revystar XL 0,5 l Folicur Xpert

Resultat

Jämna och tillförlitliga försök

I tabell 2 visas statistiska värden och grundskördar för de olika försöksplatserna, det vill säga skörd i referensledet. Samtliga försök har låga CV-värden, vilket betyder att resultaten är mycket jämna och tillförlitliga. LSD visar skillnaden i skörd som krävs för statistisk säkerhet (signifikans).

Tabell 2. Grundskörd och statistiska värden för försöken.

  Svalöv Bjertorp Lövsta
Grundskörd (kg/ha) 7233 9112 10624
CV (%) 2,89 1,83 0,91
LSD (kg/ha) 297 210 118

Resultat intensitetshöjning

Resultaten för intensitetshöjningen för samtliga försöksplatser finns presenterade i diagram 1.

Svalöv – kraftiga merskördar av svampbehandling

Samtliga led på Svalöv har gett kraftiga merskördar av svampbehandling, upp till ca +1700 kg/ha, jämfört med enbart ogräs och mikronäring. Revystar XL och Ascra Xpro har presterat lika bra i detta försök. En tidig svampbehandling (T1) har ytterligare höjt skörden, vilket tyder på att det funnits tidiga svampangrepp i försöket. En högre dos i T2, 1,25 l Revystar XL eller senare svampbehandling i T3 har inte tillfört något extra i årets försök på Svalöv.

Bjertorp – merskörd trots låga svampangrepp

Även på Bjertorp fanns signifikanta merskördar av svampbehandling. Däremot fanns inga signifikanta skillnader mellan de olika svampbehandlingarna, vilket visar att en T2-behandling har varit den viktigaste åtgärden. Svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka (DTR) fanns på försöksplatsen, men i mycket små angrepp. Revystar XL och Ascra Xpro har presterat lika bra.

Lövsta – T3 har gett högst skörd

Både den tidiga (T1) och den sena behandlingen (T3) har i årets försök gett signifikanta merskördar jämfört med svampbehandling enbart i T2. För statistiskt säkra skillnader krävs minst 118 kg i merskörd mellan leden. En T2-behandling med Revystar XL eller Ascra Xpro har därför inte gett signifikant merskörd. Däremot är det intressant att ytterligare svampbehandlingar har höjt skördarna. De led där en T1-behandling hade gjorts höll sannolikt emot angreppen av gulrost som kom i början av juni.

Lönsamhet i årets försök

En lönsamhetsberäkning för varje led gjordes utifrån merskörden. Körkostnad utöver ogräsbehandlingen är satt till
200 kr/ha. Största nettot av behandlingarna gavs på Svalöv, med +1544–2117 kr/ha för samtliga behandlingar, med högst lönsamhet i ledet med svamp i både T1 och T2. Även på Bjertorp gavs ett litet netto på +177 kr/ha i T2-behandlingen, trots de låga svampangreppen. I övriga led var det generellt svårare att hitta lönsamhet i år.

Vilken merskörd behövs?

Bryts enskilda behandlingar ut ur intensitetshöjningen skulle det till exempel krävas 353 kg/ha i merskörd för ”break-even” i en svampbehandling i T2 utifrån årets spannmålspris på 1,96 kr/kg, se tabell 3. T1-körningen är i årets försök en test av preparat som alternativ till de tebukonazol-lösningar som vi har idag (Mirador Forte/Folicur Xpert). Detta eftersom tebukonazol är en substans som förväntas bli avregistrerad på sikt. I dagsläget är den testade lösningen i försöket lite dyrare än dagens preparatval. Det krävs ca 200 kg merskörd för att täcka merkostnaden, jämfört med dagens preparat Mirador Forte/Folicur Xpert där endast 66-85 kg behövs i merskörd för att betala den behandlingen. T1-behandlingen i årets försök baseras också på en högre dos än vad som troligen kommer behövas i praktiken.

Vad får en försäkring kosta?

Svampbehandlingar anses ofta vara försäkringsåtgärder i odlingen. Vid exempelvis högt svamptryck får vi ofta mer än ett ton i merskörd i höstvete, men även vid lågt svamptryck visar försöken ofta på merskördar. Om det någon enstaka säsong inte lönar sig med behandling, kan det å andra sidan ge kraftig lönsamhet andra år. I år var det på många håll i landet ett högt tryck av gulrost, vilket återspeglas i den höga merskörden på Svalöv, och därmed även det höga nettot på +2117 kr/ha av en kombinerad T1- och T2-behandling. Ju högre spannmålspris, desto lägre merskörd krävs, men även vid ett relativt lågt spannmålspris går det att hitta lönsamhet i behandlingar.

Tabell 3. Merskörd kg/ha som behövts för break-even i årets försök 2025 (inkl extra körkostnad där det krävs).

Behandling Merskörd kg/ha
(T1) 0,5 l Poleposition + 0,25 l Comet Pro 200
Alternativ T1*: 0,5 l Mirador Forte/0,4 l
Folicur Xpert		 66-85
(T2) 0,75 l Revystar XL/Ascra Xpro 353
(T2) hög dos 1,25 l Revystar XL 521
(T3) 0,5 l Folicur Xpert (T3) 208

* de preparat som i dagsläget utgör en T1-behandling i höstvete.

Väder och förutsättningar 2025

Höst och vinter

Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.

Vår och sommar

April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.

Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.

Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.

Odlingsförutsättningar

I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.

Visa alla strategier

Visa alla strategier