Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
När Lantmännens ärtfabrik står klar våren 2027 öppnas nya möjligheter för svensk proteinproduktion. Att inkludera ärtförsök i strategiförsöken är därför ett viktigt steg för att stärka svensk och långsiktigt hållbar ärtodling. Vid Lövsta jämfördes olika mineralgödselstrategier till ärter av sorten Ingrid. Gödsling med Kalcit Granul, NPK och Kalcit Granul + PK gav signifikant merskörd mot ogödslat. Kalciumets roll för rotmiljö och pH framstår som en möjlig nyckelfaktor för stabilare ärtodling.
Slutsats
|
Gå direkt till
Rapportförfattare: Isak Brånstrand
Sammanfattning
Vid Lövsta testades olika gödselstrategier där 300 kg Kalcit Granul gav den högsta merskörden på 370 kg. Leden med 300 kg Kalcit Granul, NPK och Kalcit Granul + PK gav signifikant merskörd jämfört med ogödslat. Skillnaden mellan PK- och P-behandlingar var obetydlig. Resultaten tyder på att kalcium haft störst betydelse, troligen genom förbättrad kväve-fixering vid lågt pH (5,8). Kalcium kan därmed vara en nyckel till stabilare ärtskördar på sura jordar. En utsädesmängd på 70 grobara plantor per kvadratmeter leder till skördeförlust jämfört mot 110, medan högre utsädesmängd på 150 inte gav någon merskörd i detta försök.
"16 % merskörd med Kalcit Granul"
Det här ville vi undersöka
Tidigare fältförsök har visat att gödsling med fosfor och kalium sällan ger lönsam merskörd till ärter. Syftet med försöket var att undersöka effekten av olika mineralgödselstrategier på en jord med lågt pH och låg fosfortillgång. I försöket utvärderades också tre olika utsädesmängder motsvarande 70, 110 och 150 grobara frön per kvadratmeter. Syftet med denna del var att undersöka hur variation i planttäthet påverkar skördenivån.
Så här gjorde vi
Försöket utfördes på Lövsta (Uppsala). Fältet hade lågt pH-värde (5,8) och fosforklass II (P-AL 3,3), men kaliumklass IV (K-AL 27) i det övre intervallet. Ca-Al var 233, K/Mg 1,3 och jordarten mr ML. Försöket blev påverkat av vilt vid sådd men endast opåverkad yta skördades. Skörden i nollrutan var 2184 kg/ha. Försöket såddes 14/5 vilket var senare än övrig ärt i området vilket är förklaring till lägre avkastning än i regionen. Leden med olika utsädesmängd fick 300 kg PK och en standardogräsbehandling. Försökets CV var 8,69 % och LSD 244 kg/ha.
Kalcit Granul är en finmald kalcit baserad på kalciumkarbonat och består av partiklar i mjölform (0-0,1 mm) som pressats till granuler (1-5 mm). Används för snabb pH-höjning och kalciumtillförsel.
Resultat
Skörden i ogödslat led var 2184 kg/ha. LSD (signifikant skillnad) var 244 kg/ha. CV var 8,69 %, ett något ojämnt försök. Tre led gav signifikant merskörd: 300 kg Kalcit Granul, 300 kg NPK 10-11-22 samt 150 kg Kalcit Granul + 300 kg PK.
Vid jämförelse mellan de led som tillförde 33 kg fosfor i form av tre olika produkter NPK, PK eller P20 kunde ingen signifikant skillnad påvisas. Detta visar att varken kväve eller kalium haft någon större inverkan på skördenivån under dessa förhållanden. Att rent kalium (K50) gav en lägre merskörd än dessa tre produk-ter indikerar i stället att fosfor spelat en större roll än kalium i detta försök. Det kan förklaras av att fosfortillgången var något begränsad men kaliumhalten mycket god. Jämförelsen mellan 200 och 300 kg PK visade inga säkra skillnader, vilket tyder på att högre givor inte ökar skörden. Fältets potential överstiger 4 ton/ha, men årets skörd (2-2,5 ton/ha) begränsades av sen sådd. Gödslingen bör anpassas till bortförseln av fosfor och kalium för att bevara näringsbalansen i växtföljden.
Kalcit Granul gav 370 kg merskörd
Kalcit Granul gav de mest utslagsgivande resultaten i hela försöket. Här blev skillnaderna tydliga och mycket intressanta. 300 kg Kalcit Granul gav högst skörd, 2554 kg/ha, en merskörd på 370 kg/ha. 150 kg Kalcit Granul + 300 kg PK gav också signi- fikant merskörd men i nivå med ren PK-gödsling. 150 kg Kalcit Granul var inte tillräckligt.
När pH är under 6 försämras kvävefixeringen. Den lokala pH-höjningen som Kalcit Granul åstadkommer kan ha återställt balansen i rotzonen. Kalcium motverkar också ärtrotröta (Aphanomyces euteiches), men skördeökningen beror troligen på pH-effekten snarare än på sjukdomsreduktion. Fältet har inte odlats med ärter på över åtta år, och Ca-AL-talet var högt (233 mg/100 g jord).
Kalcium och pH kan vara avgörande faktorer för att utnyttja ärtans fulla potential, särskilt på jordar med lägre pH. Kalcit Granul har gett bättre etablering och högre avkastning. Liknande produkt har också gett positiva utslag i utomstående försök.
Ekonomi och tolkning
Endast Kalcit Granul gav en säker och lönsam effekt (+277 kr/ha). Övriga behandlingar gav negativt eller neutralt ekonomiskt utfall. Mikromangan har också testats och har gett en merskörd på dryga 160 kg, vilket har varit ekonomiskt. Det är viktigt att ersätta den näring som förs bort vid skörd, eftersom ärter bortför cirka 4 kg fosfor och 10 kg kalium per ton.
Resultat utsädesmängd
Utsädesmängden har haft påverkan på skörden, där den lägsta utsädesmängden gav en signifikant lägre avkastning. Det krävdes en skillnad på 244 kg/ha för att resultatet skulle vara statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan 70 och 110 grobara plantor/m² var 300 kg/ha, vilket är signifikant. Detta bekräftar tidigare försök som visar att glesa bestånd i ärter medför lägre skörd. Utsädesmängden 150 grobara kärnor/m² gav ingen statistiskt säker merskörd jämfört med 110. Sammantaget visar försöket att 110 grobara plantor/m² var rätt utsädesmängd. Vid lägre utsädesmängder riskeras skördeförluster, medan högre mängder inte ökade skörden och gav minskad lönsamhet.
Väder och förutsättningar 2025
Höst och vinter
Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.
Vår och sommar
April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.
Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.
Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.
Odlingsförutsättningar
I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.
