Odlingstekniskt försök i höstvete 2025

Gå direkt till

• Sammanfattning
• Det här ville vi undersöka
• Så här gjorde vi
• Resultat

Rapportförfattare: Johan Lagerholm

"Oftast lönsamt att höja utsädesmängden från 300 till 450 grobara kärnor."

Sammanfattning

Odlingstekniskt försök i höstvete undersöker hur två utsädesmängder (300 och 450 grobara kärnor/m²) samt såtidpunkt (tidig, normal, sen) påverkar avkastning. Fem marknadssorter testades på fyra platser. Resultaten visar att högre utsädesmängd oftast ger högre skörd, men effekten varierar mellan platser och år. Såtidpunktens betydelse är stor: på Svalöv gav sen sådd bäst skörd, på Kölbäck normal sådd, medan Lövsta och Bjertorp gynnades av tidig eller normal sådd. Flerårssammanställningen bekräftar att 450 kärnor/m² är lönsammare än 300 kärnor/m² i de flesta lägen, då värdet av merskörden överstiger kostnaden för extra utsäde.

Det här ville vi undersöka

Etablering av en gröda är en mycket viktig faktor för skördeutfallet. Där finns flera steg som vi har möjlighet att styra över som sort och utsädesmängd och i viss mån såtidpunkt, men det är inte helt självklart vilket utfall varje metod ger. Fokus i detta försök ligger på kombinationen av viktiga faktorer vid etableringen – utsädesmängd och såtidpunkt. Etablerade marknadssorter testas ihop med nya sorter. Försöket innehåller stora mängder data som går att studera. Vi har valt att fokusera på att jämföra några nyckelfaktorer. Till exempel tittar vi på både utsädesmängd och såtidpunkt inom varje sort och jämför inte de olika faktorerna mellan sorterna.

Så här gjorde vi

Fem sorter testas varje år på försöksgårdarna. Försöken genomfördes på Svalöv, Kölbäck, Bjertorp och Lövsta. Under 2025 var sorterna RGT Marstrand och Lykke nya i planen. RGT Saki och Kask har varit med fyra år och Chevignon två år. I rapporten fokuserar vi på resultaten för marknadssorterna RGT Marstrand, Kask, Lykke och Chevignon. Varje sort är sådd vid tre olika tidpunkter på hösten. Målet är att sådd ska ske vid den tidpunkt som betecknas som tidigt, normalt respektive sent för varje enskild försöksplats. Vädret under perioden för sådd kan göra att såtidpunkterna inte hamnar i riktigt rätt period för respektive såtidpunkt. Varje sort är även sådd i två olika utsädesmängder, 300 samt 450 grobara kärnor per kvadratmeter.

Tabell 1. Såtidpunkter vid de olika försöksplatserna.

Tabell 2. Statistiska nyckelvärden i försöken.

Tabell 3. Sorter i Lantmännens odlingstekniska försök 2025.

Resultat 2025

Resultat Svalöv

Resultat Bjertorp

Resultat Kölbäck

Resultat Lövsta

Resultat flerårssammanställning

Svalöv

Försöket på Svalöv har ett relativt högt CV på 7,88 % vilket innebär att det kan tolkas som något ojämnt. Trots ett LSD på 986 kg/ha finns signifikant skillnad mellan de flesta leden. Såtidpunkterna hösten 2024 kan nog betecknas som lite tidigare än genomsnittsåret och målet för samtliga tre såtidpunkter. Framförallt ligger den sena såtidpunkten ca 7-10 dagar tidigare än måldatum. Detta ska beaktas vid tolkandet av resultaten.

Såtidpunkt

För samtliga sorter har den senaste såtidpunkten gett högst skörd. Skillnaderna i skörd mellan tidig och normal samt normal och sen är signifikant skilda från varandra för varje sort och utsädesmängd.

Utsädesmängd

I samtliga sorter och de tre såtidpunkterna finns en tendens att den högre utsädesmängden ger högre skörd än den lägre utsädesmängden. Skillnaderna är dock inte signifikanta för alla sorter eller såtidpunkter. De största skillnaderna mellan utsädesmängderna sågs vid tidig sådd, där sorterna Chevignon, Kask, Lykke och RGT Saki hade signifikant högre skörd vid den högre utsädesmängden. Vid normal såtidpunkt är det bara Lykke som har signifikant högre skörd vid högre utsädesmängd. Vid den sena sådden finns inga signifikanta skillnader. Detta går emot rekommendationerna och det är svårt att förklara resultatet men det kan bero på årsmån då hösten var lång och varm och våren lång och sval.

Råd för försöksplats Svalöv

Så senare än den tidpunkt i försöket som är normal tidpunkt. Den tidigaste såtidpunkten har gett lägst skörd. För skördeår 2025 har sådd 4/10 gett högst skörd. Den högre utsädemängden ger en skördeökning i Svalöv, signifikanta skillnader mellan utsädesmängderna finns främst vid tidig sådd.

Bjertorp

Försöket på Bjertorp har ett CV på 4,17 % vilket gör det till ett jämnt försök. Skillnaderna i försöket är små och signifikanta skillnader finns enbart mellan enstaka led. Detta gör försöket svårtolkat då olika sorter uppvisar olika tendenser.

Såtidpunkt

Den enda signifikanta skillnaden mellan såtidpunkter på Bjertorp är för Chevignon där sen sådd ger lägre skörd än normal sådd. Tendensen i de flesta sorter är att normal såtidpunkt är den tidpunkt som ger högst skörd.

Utsädesmängd

På Bjertorp är tendensen att högre utsädesmängd ger högre skörd än lägre utsädesmängd. Det är bara för Chevignon vid tidig sådd som det finns en signifikant skillnad till fördel för den högre utsädesmängden. Råd för försöksplats Bjertorp: Sådd vid normal tidpunkt tenderar till att ge lite högre skörd än de andra tidpunkterna. Tendensen är också att den högre utsädesmängden har gett lite högre skörd.

Råd för försöksplats Bjertorp

Sådd vid normal tidpunkt tenderar till att ge lite högre skörd än de andra tidpunkterna. Tendensen är också att den högre utsädesmängden har gett lite högre skörd.

Kölbäck

Försöket på Kölbäck har ett lågt CV, 1,52 %, och kan därför betraktas som mycket jämnt.

Såtidpunkt

På Kölbäck är det den normala såtidpunkten som gett högst skörd. För samtliga sorter är det signifikant högre skörd vid den normala såtidpunkten för respektive utsädesmängd både jämfört med tidig sådd och sen sådd.

Utsädesmängd

Vid tidig sådd på Kölbäck ger den högre utsädesmängden högre skörd, vilket även är signifikant i sorterna Chevignon, Kask och RGT Marstrand. Vid normal sådd finns signifikant högre skörd för högre utsädesmängd för alla sorter utom Lykke. Vid sen sådd är skörden signifikant högre för alla sorter vid den högre utsädesmängden.

Råd för försöksplats Kölbäck

Sådd vid normal såtidpunkt, som för 2025 var 24/9, har gett högst skörd. Den högre utsädesmängden ger högre skörd på Kölbäck. Signifikanta skillnader för utsädesmängd finns främst vid den sena såtidpunkten.

Lövsta

Försöket på Lövsta har ett CV på 3,53 % vilket betecknas som jämnt. Även på Lövsta, likt Bjertorp, är det svårare att dra generella slutsatser. Signifikans finns mellan flera led, men sorterna beter sig lite olika.

Såtidpunkt

Såtidpunkterna på Lövsta är betydligt senare än målet. Den sena såtidpunkten är utförd 16/10 vilket får betecknas som mycket sent på försöksplatsen. Dock verkar förhållandena ha varit mycket gynnsamma då skördenivåerna är imponerande höga. Sorterna Chevignon, Lykke, RGT Marstrand och RGT Saki gynnas av tidig eller normal såtidpunkt. Skillnaderna i skörd är signifikant högre för Lykke vid tidig sådd jämfört med både normal och sen sådd, samt för Chevignon, RGT Marstrand och RGT Saki vid normal sådd jämfört med sen sådd. För Kask är sambandet omvänt.

Utsädesmängder

För samtliga sorter finns en tydlig tendens att den högre utsädesmängden ger en högre skörd.
I hälften av de jämförda leden finns signifikanta skillnader.

Råd för försöksplats Lövsta

Sådd vid tidig eller normal såtidpunkt ger högst skörd, möjligen med undantag för Kask som detta år gått bra att så även sent. Den högre utsädesmängden ger högre skörd. Signifikanta skillnader för utsädesmängd finns främst vid normal och sen såtidpunkt.

Resultat flerårssammanställning

Vi har inte gjort någon statistisk analys av flerårssammanställningen. Men resultaten de enskilda åren har antingen signifikans eller visar en tendens som stämmer in på resultaten för flerårssammanställningen. Kask har fyra års resultat på alla platser utom Lövsta där hela försöket drunknade under vintern inför 2022. På Lövsta finns tre års resultat sammanställda. Chevignon har två års resultat sammanställda.

Svalöv

Kask på Svalöv ger högst skörd vid sen sådd jämfört med normal och tidig såtidpunkt för båda utsädesmängderna. Även Chevignon har samma tendens. För både Kask och Chevignon ger den högre utsädesmängden en högre skörd.

Bjertorp

Flerårssammanställningen från Bjertorp visar att tidig sådd generellt ger högre skörd än både normal och sen sådd. Skillnaderna mellan normal och sen tidpunkt är mindre än mellan tidig och normal tidpunkt. Den högre utsädesmängden har gett högre skörd vid samtliga såtidpunkter i båda sorterna.

Kölbäck

På Kölbäck ger normal såtidpunkt högst skörd. Den tidiga såtidpunkten tappar ett par hundra kg per hektar jämfört med normal. Den sena såtidpunkten minskar ytterligare i skördenivå. För sen sådd har utsädesmängden haft störst betydelse. Den lägre utsädesmängden tappar omkring 1000 kg/ha vid sen sådd jämfört med normal, medan skördeminskningen i den högre utsädesmängden är betydligt mindre – cirka 400-500 kg/ha för både Kask och Chevignon. För båda sorterna och samtliga såtidpunkter har det varit positivt med den högre utsädesmängden om 450 grobara kärnor per kvadratmeter.

Lövsta

På Lövsta ger tidig sådd högst skörd följt av normal såtidpunkt och lägst skörd ger sen sådd. Den högre utsädesmängden ger högre skörd i Kask än den lägre utsädesmängden. I Chevignon är skillnaden liten, men en väldigt svag tendens till högre skörd med högre utsädesmängd. Skillnaderna mellan utsädesmängderna och även såtidpunkterna borde teoretiskt vara störst på Lövsta som är vår nordligaste försöksplats i detta försök. I området kring Uppsala är vinterpåfrestningen oftast större än på de andra tre försöksplatserna. Eftersom förhållandena de enskilda åren antagligen får ganska stor betydelse i framförallt Chevignon (2 år), men även Kask (3 år), så påverkar vintern 2024-2025 mycket. Den vintern var oerhört mild och snäll mot samtliga höstsådda grödor.

Lönsamt att höja utsädesmängden

På gårdsnivå är lönsamhet viktigt. Att höja lönsamheten är en viktig del vid ett beslut att ändra strategi på gårdarna. För utsädesmängd i höstvete kan vi dra den enkla slutsatsen att det är lönsamt att höja utsädesmängden från 300 grobara kärnor till 450 grobara kärnor i de flesta lägen, se tabell 4. Försöken säger tyvärr inget om utsädesmängder över/under dessa nivåer eller exakt vilken utsädesmängd som är mest fördelaktig, men det ger ett tydligt råd om att inte snåla med utsädet.