Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Återigen ger försöket med NPK i vårkorn tydliga resultat. Försöket visar tydlig effekt av att gödsla med fosfor och kalium. Resultaten av myllad urea ger minst lika bra skörd som leden med NPK och försöket visar lika höga skörderesultat oavsett om gödselmedlet innehåller bara ammonium eller bara nitrat.
Slutsats
|
Gå direkt till
Rapportförfattare: Lydia Norin
Sammanfattning
I försöket testas olika kväveprodukter i form av NS, NPK och Urea. Försöket visar tydliga resultat med liknande utfall över de fyra gårdarna. Resultaten visar att strategier med myllad urea, ger samma skörd som strategier med nitrat och ammonium. Försöksled med lägre givor av fosfor och kalium ger lägre skörd. Att lägga allt kväve vid sådd ger i år sämre skörd och lägre protein jämfört med de led där kvävegivan delas i två givor. Undantaget försöket på Kölbäck där skörden inte skiljer sig från ledet med komplettering.
Det här ville vi undersöka
Syftet med gödslingsförsöket i vårkorn är att se skillnaden mellan olika kväveformer, ammonium, nitrat och urea. Under våren är marktemperaturen låg, vilket gör att omvandlingen från urea och ammonium till växttillgänglig form, nitrat, går långsammare. Eftersom spannmålens huvudsakliga upptag av kväve sker från stråskjutningen undersöker försöket vilka kväveformer som ger högst avkastning. Priset på kväve rör sig mycket på marknaden och i perioder ser vi att kväveprodukter som urea kan vara lönsamma, vid de tillfällena vill vi ha odlingsstrategier redo med tydliga rekommendationer.
Tabell 1. Tillförsel av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) i försöksleden.
| Led | N (kg) | P (kg) | K (kg) |
| 1 | 0 | 0 | 0 |
| 2 | 110 | 22 | 22 |
| 3 | 110 | 9 | 9 |
| 4 | 110 | 0 | 0 |
| 5 | 110 | 38 | 65 |
| 6 | 110 | 19 | 23 |
| 7 | 110 | 22 | 42 |
| 8 | 110 | 22 | 42 |
| 9 | 110 | 22 | 42 |
| 10 | 110 | 22 | 42 |
Så här gjorde vi
I försöket testas kväveprodukter i form av NS, NPK och Urea. För att få en bra jämförelse testas ett led med en standardstrategi där 80 kg kväve av produkten 22-6-6 placeras med kombisåmaskin varefter kompletteringsgödsling med kväve körs i DC 32, stråskjutning. Övriga NPK-strategier med 27-3-3, 24-4-5 och 15-7-12 testar strategier med lägre fosfor- och kaliumgivor, lägger all gödning vid sådd, respektive testar en produkt där kvävet är i ren ammoniumform.
Urea testas i fyra led där urean myllas ner på 7 cm i två av leden och harvas ner i två av leden. Alla fyra led gödslas med PK 11-21 och kompletteras med NS så att leden kan jämföras med NPKstrategierna, se försöksplan i tabell 1 och tabell 2. Försöket placeras på fyra försöksgårdar runt om i landet, Svalöv i Skåne, Bjertorp i Västergötland, Kölbäck i Östergötland och Lövsta i Uppland.
Resultat
Försöket med NPK i vårkorn ger tydliga resultat med liknande utfall över de fyra gårdarna. Försöket på Svalöv har ett högre CV-värde vilket visar på ett mer osäkert resultat, där krävs över ett ton i merskörd för signifikanta resultat. Grundskörden från nollrutan på Svalövs försök är mycket låg, vilket visar på en mycket låg mineralisering från marken, här ger all gödsling stora merskördar. Kölbäck, Bjertorp och Lövsta har högre grundskörd och CV-värden som visar på säkra resultat, se tabell 3.
Proteinhalt
Proteinhalten för alla försök och led är inom spannet för maltkvalitet. För Svalöv, med snittskörd på 7500 kg/ha i gödslade led, syns en proteinhaltshöjning i de led som kompletteringsgödslas. På Lövsta, med snittskörden 5200 kg/ha, ligger proteinet över 11 %, här är 110 kg kväve en något hög giva för året. Kölbäck levererar en snittskörd på 8670 kg i gödslade led med protein på 9,1-10,3 %. Där går kvävet åt till att öka skörden och högre kvävegivor behövs för att höja proteinet.
Tabell 3. Statistiska värden för försöken.
| Svalöv | Bjertorp | Kölbäck | Lövsta | |
| CV (%) | 12,05 | 4,13 | 2,58 | 4,10 |
| LSD (kg/ha) | 1019 | 320 | 258 | 252 |
Urea lika bra som NS
Resultaten visar att myllad urea, led 7 och 10, ger samma skörd som strategier med nitrat och ammonium, led 5 och led 2.
Komplettering lönsam
Vid jämförelse av led 6, som endast får gödning vid sådd, och led 2 som får en kompletteringsgödsling ses en tydlig skördeökning på Svalöv, Bjertorp och Lövsta. Skördeökningen som ges från kompletteringen motsvarar en lönsamhet på 163-525 kr/ha. På Kölbäck är det i år ingen signifikant skillnad mellan led 2 och led 6.
Fosfor och kalium ökar avkastningen
Resultaten visar en tydlig skördeökning vid tillförsel av fosfor och kalium. Led 3 med 9 kg fosfor och 9 kg kalium presterar bättre än led 4 som endast får kväve och svavel. Led 2 med 22 kg fosfor och 22 kg kalium levererar högst skörd och visar att en fosfor- och kaliumgiva som fyller grödans behov blir essentiell för att nå höga skördenivåer.
Väder och förutsättningar 2025
Höst och vinter
Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.
Vår och sommar
April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.
Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.
Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.
Odlingsförutsättningar
I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.
