Vi har testat fyra nivåer av kvävegivor i 25 olika vetesorter. Syftet med försöket är att hitta den optimala kvävegivan för varje sort och därmed ta fram sortspecifika rekommendationer.

Slutsats

  • De sorter som har högst behov av kväve har varit lika på flera platser över flera år – SY Revolution och Chevignon.
  • De sorter som presterar bra vid en lägre kvävegiva har varit lika på flera platser under flera år – Julius, Norin, Kask och Lykke.
  • De sorter som levererat högst skörd har varit lika på flera platser både 2024 och 2025 – SY Revolution, Lykke och Chevignon. Här ser vi två sorter som kräver mycket kväve samt Lykke som är en fodersort som levererar bra även vid lägre kvävegivor.

    Rekommendationer som kan dras från slutsatserna är att nyare kvarnsorter presterar bättre än etablerade sorter på samtliga platser. Fodersorten Lykke utmärker sig genom höga skördar och kan i flera fall konkurrera med kvarnsorterna i lönsamhet, trots att den levereras som foder.

 

Gå direkt till

Rapportförfattare: Lydia Norin

"Fodersorten Lykke utmärker sig genom höga skördar och kan i flera fall konkurrera med kvarnsorterna i lönsamhet."

Sammanfattning

I försöket med kvävestege i höstvete testas fyra olika kvävegivor i både etablerade sorter och nyare förädlingslinjer. Resultaten visar att varje sort presterar optimalt vid olika kvävegivor, SY Revolution och Chevignon kräver höga givor för maximal avkastning, medan Julius, Norin, Kask och Lykke presterar bra vid lägre nivåer. Sorterna SY Revolution, Chevignon och fodersorten Lykke levererade högst skörd i försöket både i år och tidigare år. Nyare kvarnsorter har generellt överträffat etablerade sorter, och Lykke utmärker sig genom höga skördar som gör den konkurrenskraftig i lönsamhet trots att den levereras som foder. Försöket bekräftar vikten av sortval och anpassad kvävegödsling för optimal avkastning och kvalitet.

Det här ville vi undersöka

Syftet med kvävestegen är att hitta den kvävegiva som ger optimal avkastningspotential för Lantmännens vetesorter. I försöket finns både marknadssorter samt nyare förädlingslinjer.
I rapporten redovisas resultat för ett urval av marknadssorterna. Försöket placeras på fyra försöksgårdar och har legat med i Lantmännens Strategiförsök i flera år.

Proteinhalten användes vid beräkning av kväveoptimum för de olika sorterna, där proteintilllägg och eventuell nedklassning inkluderats i beräkningen.

Så här gjorde vi

Rapporten redovisar kväveoptimum och skördenivåer för Lantmännens marknadssorter. Sorterna odlas med fyra olika kvävenivåer, 160 kg/ha, 200 kg/ha, 240 kg/ha och 280 kg/ha, utom vid Kölbäck där givan reduceras på grund av hög kvävemineralisering. Gödseln tillförs i ett system där alla led får den lägsta mängden vid första tillfället, med ytterligare tillförsel för varje intensitetshöjning. Ledet med 280 kg kväve gödslas således vid fyra tillfällen och i lönsamhetsberäkningen belastas det ledet med kostnad för fyra körningar.

Kväveoptimum för de olika sorterna räknades fram baserat på ett kvävepris på 14,85 kr/kg och ett spannmålspris på 1,96 kr/kg.

Resultat

Försökslokalerna Kölbäck och Lövsta har lågt CV-värde vilket visar på ett säkert resultat, Svalöv hade något högre CV-värde men räknas som ett stabilt resultat, se tabell 1.

Tabell 1. Statistiska värden för försöksplatserna.

  Svalöv Kölbäck Lövsta
CV (%) 5,7 0,8 2,4

Sorternas kvävebehov

Kask och RGT Marstrand har kväveoptimum runt 200 kg N/ha. Diagram 1 visar avkastningen för alla sorter vid en kvävegiva på 200 kg/ha, där ser vi både Kask och RGT Marstrand bland de högavkastande sorterna, båda sorterna har då nått sitt kväveoptimum och högre kvävegivor kommer inte öka nettoavkastningen. Sorterna med högst kvävebehov har varit samma konsekvent över flera platser och år. SY Revolution och Chevignon når sin fulla potential vid kvävegivor från 212 kg N/ha till optimum över 250 kg N/ha, se tabell 2. Dessa sorter levererade över 11 ton på Svalöv, 7,8-8,4 ton på Kölbäck samt över 10,8 ton på Lövsta. Även sorterna som presterar bra vid lägre kvävegivor har varit stabila över tid, där har Julius, Norin och Lykke ett något lägre kväveoptimum, 180-200 kg N/ha. Dessa sorter är mer kväveeffektiva och kan ge god lönsamhet vid lägre givor. Julius och Norin levererar lägre skördevolym mot övriga sorter och har därmed ett lägre kväveoptimum. Lykke ligger däremot med som en högavkastande sort, se diagram 1. Lykke är ett fodervete som använder kvävegivan till att bygga avkastning istället för att höja proteinet, den höga avkastningen gör att Lykke kan konkurrera med kvarnsorterna i lönsamhet i kalkylen.

Tabell 2. Kväveoptimum, kg kväve/ha.

Sort Svalöv Lövsta Kölbäck
Julius 190 198 201
Norin 195 201 <100*
Lykke 196 219 188
Kask 203 209 210
RGT Marstrand 2016 216 168
Chevignon 212 228 >250*
SY Revolution 225 224 >250*
Ceylon 227 221 >250*
  • Kväveoptimum lägre respektive högre än försökets lägsta eller högsta kvävegiva.

Väder och förutsättningar 2025

Höst och vinter

Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.

Vår och sommar

April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.

Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.

Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.

Odlingsförutsättningar

I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.

Visa alla strategier

Visa alla strategier