Kväveformer i höstvete 2025

Gå direkt till

• Sammanfattning
• Det här ville vi undersöka
• Så här gjorde vi
• Resultat
• Diskussion

Rapportförfattare: Johan Lagerholm

"Samtliga fyra år har vi konstaterat att urea verkar vara ett bra och fungerande alternativ till N 27/NS 27-4."

Sammanfattning

Försöket 2025 är det fjärde i serien som jämför urea med ammoniumnitrat i höstvete, med fokus på svavelgödsling och kväveinhibitorer. Samtliga gödslade led fick 200 kg N/ha, och flera varianter testades med och utan svavel samt med inhibitorer. Resultaten visar att urea är ett fungerande alternativ till NS 27-4, men kräver mer för att lyckas i praktiken. Svaveleffekten varierar mellan år och plats, ibland negativt, som på Bjertorp 2025. Inhibitorer har inte gett tydliga skördeökningar. Grundskördarna var höga på Svalöv och Lövsta, vilket kan ha minskat skillnaderna mellan leden.

Det här ville vi undersöka

Försöket är utlagt för fjärde året under 2025. Vi har tidigare år främst undersökt hur urea fungerar jämfört med ammoniumnitrat i ett svenskt klimat. I försöket ingår led utan svavel, med normal svavelgiva och med extra mängd svavel. Dessutom finns led med sk CTF (controlled release fertilizer). Tanken med CTF, N-safe och inhibitorer är att kvävet ska frigöras när grödan behöver näringen. N-safe som finns på Fertiberias produkt är en biologisk inhibitor. Med inhibitorer är tanken att risken för denitrifikation och förluster ska minska. Denitrifikation uppstår vid syrefattiga eller vattenmättade förhållanden och ökar med varmare temperatur i marken. Flera av de alternativa kväveprodukter som finns tillgång till på marknaden saknar svavel och hypotesen är att vi behöver komplettera med ytterligare en svavelstark produkt för att inte riskera svavelbrist. Nedfallet av svavel har minskat stadigt sedan 1990-talet och det förekommer att vi ser svavelbrister i fält som inte gödslats med svavel. Svavelbehovet i spannmål är dryga 10 % av kvävebehovet. Försöket 2025 är uppdaterat med en högre kvävegiva, 200 kg N/ha, än tidigare års försök för att bättre motsvara behovet hos grödan i försöket.

Så här gjorde vi

Tabell 2. Statistik.

2025 hade alla försöksplatserna ett CV under 5, se tabell 2, vilket gör att alla försöken kan betraktas som jämna. Två av platserna hade höga grundskördar i det ledet som är helt ogödslat - Svalöv med 6801 kg/ha och Lövsta med 6621 kg/ha, se tabell 3.

Resultat

Svalöv

Ledet utan kväve har avkastat imponerande 6800 kg/ha. Gödsling höjer skörden med ca 4000 kg/ha. Inget av de gödslade leden skiljer sig från de andra. I Svalöv har urea varit ett fullgott alternativ till NS 27-4. Förra året hade svavel skördehöjande effekt men inte i år. Varken effekt av extra svavel (led E) eller utan svavel (led D och G). Kanske beror de små skillnaderna på den höga grundskörden. Troligtvis har mineraliseringen varit stor och då kan skillnaderna i insatser bli mindre. En hög mineralisering bekräftas av att kväve-effektiviteten är över 100 %, se tabell 3.

Bjertorp

Bjertorp hade en spridning i kväve-effektivitet, 69-83 %. Det finns ingen röd tråd för variationen i skörd. Två (led H och J) av tre av leden med urea med tillsats av svavel har gått signifikant sämre än urea-ledet (led G) utan svavel. För ammoniumnitrat gäller detsamma, ledet med N 27 (led D) har gett signifikant högre skörd än leden B och C som är NS 27-4 i olika strategier. Statistiken visar att det är ett jämnt försök, men det är ändå svårtolkat.

Kölbäck

Resultaten från Kölbäck är svårtolkade. Kväveeffektiviteten varierar mellan 72-89 %. Enkelgiva med Urea (led G) har gett signifikant högre skörd än 3-delad giva NS 27-4 (led B). Gemensamt för Kölbäck är att flera led med komplettering i T3 verkar ha gett lägre skörd. T3 ska enligt planen utföras i DC 37-39 som inföll i mitten på maj. Maj var en torr månad på Kölbäck och en teori kan vara att sista givan kväve blev tillgänglig lite för sent för att påverka skördenivån för grödan.

Lövsta

Kväveeffektiviteten på Lövsta är 83-89 %. Skörden i nolledet var hög, 6621 kg/ha. Skillnaderna mellan de gödslade leden är små. Det finns signifikanta skillnader mellan enskilda led, men inget led skiljer sig mot ledet vi ser som referensled, led B. Över 9 ton/ha är bra för försöksplatsen.

Diskussion

Detta är fjärde året med försöket kväveformer i höstvete. Samtliga år har vi sett att urea verkar vara ett bra och fungerande alternativ till N27/NS27-4. Erfarenheten från praktiken är något annorlunda. Urea kräver lite mer för att lyckas med än N27/NS27-4 som alla är vana vid. Urean behöver till exempel lite längre tid för att bli tillgänglig, varmare väder för full omvandling och ger normalåren lite lägre proteinhalt än ammoniumnitrat eller nitratbaserade produkter. Effekten av svavel verkar årsmånsberoende och har vid några tillfällen faktiskt gett skördereducerande effekt. 2024 såg vi det tydligt på Lövsta och 2025 finns tendensen på Bjertorp. Vi har inte lyckats reda ut mekanismen bakom svavel i försöken. Vissa år har inhibitorer haft skördehämmande effekt. Kanske för att höstvetet på våra breddgrader har ett stort kvävebehov under kort tid och att inhibitorn då hämmar frigörelsen och tillgängligheten. Dock kan vi inte se det entydigt i försöken 2025. Inhibitorer har inte haft någon tydlig positiv effekt på skördenivån heller.