Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Lantmännen och Yara har under tre år utvärderat kaliumgödsling till vall i försök på Gotland. Årets försök i vall 3 på fastmarksjord visade upp till 18 % merskörd för kaliumgödsling och efter de tre försöksåren ett stort underskott i balansen mellan kalium tillfört med gödning och borttaget med skörd.
Slutsats
|
Gå direkt till
Rapportförfattare: Örjan Sjöström och Linda af Geijersstam
Sammanfattning
Syftet var att på fastmarksjord belysa vallens höga kaliumbehov och utarmning av markens kaliumförråd över tid om bortförseln inte kompenseras genom gödsling. Försöket över tre vallår tillfördes kalium i tre varianter, 100 respektive 200 kg K/ha till tre skördar och 200 kg som en enda giva till förstaskörd. Kaliumgödsling gav måttlig skördeökning i vall 1.
I vall 2 ökade skörden utan skillnad mellan givorna. I vall 3 gav 100 kg kalium 8 % ökning och 200 kg kalium 18 % ökning. Att fördela givan till skördar gav ingen merskörd. Foderanalyser varierade mindre när kalium fördelades mellan skördarna. Kaliumhalten i vallfodret ökade med högre giva. Bortförseln av kalium var avsevärt större än tillfört. Vid hög vallavkastning behöver stallgödsel kompletteras med mineralgödning, särskilt om kaliuminnehållet i gödseln är lågt.
Det här ville vi undersöka
Kalium är, tillsammans med kväve, det mest betydelsefulla näringsämnet i vallodling. Brist på kalium kan ge skördesänkningar och överskott kan rubba balansen mellan kalium, magnesium och kalcium och ge djurhälsoproblem
som kalvförlamning. Två års försök på mulljord (Lantmännens strategiförsöksrapport 2024) visade tydlig respons på kalium. Ett referensförsök på fastmarksjord med mullhalt 5 % har löpt parallellt och förlängdes ytterligare ett år. Syftet med detta var att belysa vallens höga kaliumbehov samt den betydande utarmning av markens kaliumförråd som sker över tid om bortförseln inte kompenseras genom gödsling.
Så här gjorde vi
Försöket anlades 2023 i en blandvall på fastmarksjord och har omfattat tre vallår. Jordarten var måttligt mullhaltig lerig mo, med mullhalt 5 % och lerhalt 10 %. Under vallår 1 och 2 genomfördes fyra skördar per säsong, medan tre skördar togs under vallår 3. Led 2 och 3 tillfördes kalium till skörd 1, 2 och 3, medan led 4 endast gödslades till skörd 1. Samtliga led tillfördes fosfor (P 20) på våren. Kvävegödslingen var 80, 45 och 50 kg/ha till respektive skörd. Foderkvalitet och mineralinnehåll analyserades per ruta, och jordprover togs på våren. Försöket bevattnades i samband med fältet i övrigt.
Tabell 1. Grundskörd och statistiska nyckeltal.
| CV, % | 2,7 |
| LSD, kg ts/ha | 351 |
| Grundskörd kg ts/ha | 8747 |
Resultat
18 % högre skörd med 200 kg K
Avkastningen i vall 3 var för 100 kg K per hektar 8 % högre än vid ogödslat och för 200 kg K 18 % högre (diagram 1).
Det motsvarade 600-1400 kg ts/ha. Att fördela givan över skördarna gav ingen skillnad i avkastning. I vall 2 gav kaliumgödsling ökad skörd, men utan skillnad mellan behandlingarna. Det fanns en tendens till högre skörd vid 200 kg K. I vall 1 gav högre kaliumgiva en mindre skördeökning på ca ett halvt ton ts/ha. Även här fanns en tendens till högre skörd vid 200 kg K/ha men inte statistiskt säker.
Fördelat K gav jämnare foderanalys
Foderanalysen visade ojämnare kaliuminnehåll där kalium inte fördelades mellan skördar, se diagram 2. Fördelat till skördar var variationen mellan skördar 2-3 gram kalium per kg ts jämfört med 7 gram med allt lagt till förstaskörden.
Inga värden nådde dock problematiskt höga nivåer. Kaliumhalten i vallfodret ökade tydligt med högre gödslingsnivå. Resultatet talar för att fördela kaliumgödslingen till flera skördar över året. Detta för att inte få partier med höga kaliumvärden och att vallens lyxkonsumtion ger brist i en kommande skörd.
Bortför 900 kg K på tre år
Bortfört kalium var avsevärt mer än tillfört, se diagram 3. Underskottet för tre vallår var runt 300 kg kalium per hektar vid gödsling 200 kg K. Ännu mer vid 100 kg K och i ogödslat totalt 560 kg K per hektar. Bortfört kalium omräknat till flytgödsel med 2,5 kg K per ton motsvarade runt 100 ton flytgödsel per år. Vid hög vallavkastning behöver stallgödsel kompletteras med mineralgödning, särskilt om kaliuminnehållet i gödseln är lågt. Mineralgödning skulle kunna läggas till vall 1 där behovet är mindre för att minska eller undvika flytgödselkörning och därmed packning och skador i den nya vallen.
Gödsla för bibehållen kaliumnivå i marken
För att bibehålla markens kaliumstatus över tid krävs gödsling i nivå med bortförseln. I vall är detta rimligt i den lägsta kaliumklassen. Jordprover visade på sjunkande K-Al-tal i ogödslat led. I led med 200 kg K sjönk värdet under vall 2 men steg sedan. Kaliumförlusten i marken var låg trots att bortförseln översteg tillförseln. Detta kan bero på lägre avkastning 2025.
Väder och förutsättningar 2025
Höst och vinter
Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.
Vår och sommar
April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.
Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.
Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.
Odlingsförutsättningar
I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.
