Höga merskördar på två av tre platser indikerar vikten av att gödsla höstrapsen med NPK.

Slutsats

  • P och K till höstraps verkar ha mindre betydelse för skördeökningen ett enskilt år.
  • Extra svavel på hösten har återigen inte gett någon merskörd.
  • NPK både vår och höst tenderar att gå bättre än endast NPK på hösten.
  • Axan verkar vara likvärdig som Sulfan till höstraps.

Gå direkt till

Rapportförfattare: Andreas Öhrman

Sammanfattning

Syftet med försöken var att undersöka olika gödselmedel till höstraps vid höstgödsling samt vårgödsling. Försöken låg i år på Lövsta i Uppland, Svalöv i Skåne samt Kölbäck i Östergötland. Det har varit ett gynnsamt år för höstraps. Försöket visar tendenser till att NPK både höst och vår ger bättre än endast NPK på hösten. Extra svavel på hösten har återigen inte gett någon merskörd och Axan verkar vara likvärdig med Sulfan till höstraps.

Det här ville vi undersöka

Syftet med försöket var att undersöka olika gödselmedel till höstraps vid höstgödsling samt vårgödsling. Följande behandlingar jämfördes:

  • NPK i första vårgivan (led 3 och 9) jämfört med övriga led utan PK på våren
  • Extra svavel på hösten (led 4 och 8) jämfört med övriga led
  • Ingen PK-gödsling (led 6)
  • Axan jämfört med Sulfan (led 10 mot led 5).

Så här gjorde vi

Försöket låg i år på Lövsta i Uppland, Svalöv i Skåne samt Kölbäck i Östergötland. Förutsättningarna för platserna varierade kraftigt och vi tror att både mineralisering och tillgången på näringsämnen påverkat skördepotentialen mycket. För Lövsta i Uppland var det en ovanligt mild vinter och i stort sett inga negativa vinterpåfrestningar medan en del skador har uppstått på Kölbäck och framförallt Svalöv. Trots detta har vi haft en mycket bra fröskörd i samtliga behandlade led på alla platser. Därmed har det varit ett gynnsamt år för höstraps. Alla led har fått samma mängd kväve medan P, K och S har varierat mellan leden, se tabell 2. Gödslingsnettot är beräknat på gödningspriser vid försäljningsstart 2024 samt på ett rapspris beräknat som ett snitt för de fyra leveransperioderna under 2025.

Tabell 1. Markkarteringsvärden på de olika försöksplatserna.

Plats P-AL K-AL pH Lerhalt %
Lövsta II IV 6,5 44
Kölbäck II III 6,6 44
Svalöv II III 6,4 23

Resultat

Platserna skiljer sig mycket åt med avseende på skörd och vi har därav valt att redovisa en sammanslagning för fröskörd från de tre olika platserna. Fröskördarna beräknat som ett snitt på samtliga platser är signifikant skilda från obehandlat men det är ingen skillnad mellan leden utan får ses som svaga till måttliga tendenser.

Vi kan fastslå att endast ammoniumkväve på hösten inte har någon negativ inverkan på skörden (led 4). Jämförelsen mellan svavel som Axan eller Sulfan (led 10 jämfört med led 5, 46 kg S respektive 58 kg S) visar inga större skillnader i skörd. NPK både höst och vår tenderar i år att gå bättre än endast NPK på hösten. Att köra NPK både höst och vår har gett 74 kg frö i merskörd jämfört med att köra NS höst och NPK första givan på våren (led 9 jämfört med led 3). Att lägga extra svavel på hösten (i snitt 30 kg svavel mer per hektar) mot mer normala mängder har inte gett någon merskörd, snarare en skördesänkning om ca 40 kg frö/ha (led 4 och 8 jämfört med resterande led).

Gödslingsnettot är generellt sett högt vid sammanslagningen men just i år står led 6 med endast NS ut med högst netto.
Troligen är detta påverkat av höga merskördar av gödsling och små skillnader mellan leden rent generellt.

Tabell 3. Statistiska värden för försöken. Medelskörden för samtliga platser ogödslade led var 3172 kg frö/ha.

Plats CV fröskörd (%) LSD (kg frö/ha)
Lövsta 7,62 336
Kölbäck 9,82 370
Svalöv 4,19 292

 

Väder och förutsättningar 2025

Höst och vinter

Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.

Vår och sommar

April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.

Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.

Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.

Odlingsförutsättningar

I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.

Visa alla strategier

Visa alla strategier