Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Fosfor och kalium i höstvete gav stora merskördar jämfört med att bara gödsla med kväve och det var strategierna med ren fosfor på hösten som gav bäst och säkrast lönsamhet. Det visar försök på fyra försöksgårdar.
Slutsats
|
Gå direkt till
Rapportförfattare: Isak Brånstrand
"Höstfosfor lönsammaste lösningen."
Sammanfattning
Försöket undersökte effekten av gödsling med fosfor, kalium och kväve i höstvete på fyra platser, Svalöv, Bjertorp, Kölbäck samt Lövsta. Alla led fick samma mängd fosfor, men tidpunkt och kombination av N, P och K varierade förutom referensledet med endast kväve. Resultaten visar att höstgödsling med fosfor gav högre och stabilare skörd än vårgödsling, oavsett produktval. Kalium gav ingen merskörd jämfört med ren fosfor på hösten, medan NPK-strategierna presterade lika högt som fosforstrategin, men utan ekonomisk fördel. Sammantaget är fosfortillförsel på hösten den avgörande faktorn för hög och stabil skörd i höstvete.
Det här ville vi undersöka
Fosfor är avgörande för höstvetets etablering, rottillväxt och vinterhärdighet, men det finns osäkerhet kring när och hur fosforn ska tillföras för bästa effekt. Samtidigt varierar behovet av kalium och kväve mellan jordar och regioner.
Tidigare svenska försök och Lantmännens fosforstege (2021–2024) har visat att 30 kg P på hösten kan ge 0,3-1,5 ton/ha högre skörd, särskilt på fosforfattiga jordar. Denna försöksserie syftar till att undersöka hur tidpunkt och produktval av fosfor, kalium och kväve samt kombinationer av dessa näringsämnen påverkar skörd och ekonomi i höstvete.
Så här gjorde vi
Försöket har utförts på fyra platser Svalöv, Bjertorp, Kölbäck samt Lövsta. Odlingslokalernas markkarteringar visade att
fosforstatus i klass II på alla platser och kalium i klass IV förutom på Kölbäck som låg i klass III. Försöket utfördes på styv
lera förutom på Svalöv som var lättlera, pH-värdet låg kring 6,5 på alla platser och förfukten var stråsäd. Gödseln på hösten är kombisådd samt tillförseln på våren är applicerad via bredspridning. Alla led har fått 240 kg kväve fördelat på tre givor 1 tillväxtstart, 2 innan DC 31 samt tredje givan i flaggbladstadiet. Kvävet har varit i form av NS 27-4 förutom leden med NPKS som har fått samma mängd kväve tillfört via ren N27. Leden med NPKS har fått totalt 42,9 kg svavel medans övriga led har fått 35,52 kg svavel.
Tabell 1. Grundskörd och statistiska värden för försöken.
| Svalöv | Bjertorp | Kölbäck | Lövsta | |
| Grundskörd (kg/ha) | 5724 | 10146 | 10598 | 9864 |
| CV (%) | 7,55 | 3,9 | 1,52 | 1,05 |
| LSD (kg/ha) | 662 | 297 | 211 | 129 |
Resultat
Fosforns effekt
– höstgödsling gynnar etablering och skörd
Fosforgödsling på hösten var markant bättre än vårgödsling på samtliga platser.
Svalöv
Trots viss variation i försöket (CV 7,55 %, LSD 662 kg/ha) var skillnaderna markanta. Led 7 P20 Höst + K50 Vår gav den största merskörden med 1201 kg/ha, följt av led 2 med höstgödsling av NPK 10-11-22, 1151 kg/ha och led 5 (P20 Höst) med 1095 kg/ha, se diagram 1. Detta går i linje med tidigare resultat som visar att 30 kg fosfor på hösten gav 1200-1500 kg merskörd 2023 och 2024. I årets försök gav samtliga höstled signifikant merskörd med undantag för led 8 med fosfor och kalium på hösten. Led 8 presterade inte heller bättre än led 1 med endast kvävegödsling, vilket är svårt att förklara.
Detta bekräftar att vårspridd fosfor har svårt att ersätta effekten av höstgödsling. Den ekonomiskt bästa strategin var led 5 med P20 Höst, +1135 kr/ha, följt av led 7 med P20 Höst + K50 Vår, +818 kr/ha.
Kölbäck
Den största effekten noterades på Kölbäck, där led 5 P20 Höst gav 1028 kg högre skörd per hektar jämfört med led 6 P20 Vår, vilket vida översteg LSD-värdet, 211 kg, och dessutom gav en ekonomisk vinst på 2014 kronor per hektar. Generellt presterade alla höstgödslingar med fosfor bättre än vårgödslingarna med två undantag, se diagram 1. Led 3 NPKS 15-7-12-10 Vår presterade i nivå med led 2 NPK 10-11-22 Höst. Led 7 P20 Höst + K50 Vår låg på samma nivå som led 6 P20 Vår, ett resultat som är svårt att förklara. Alla gödslade led på Kölbäck presterade bättre än led 1 med endast kvävegödsling. Merskörden sticker ut på Kölbäck, med merskörd på 1000-1500 kg per hektar med 30 kg fosfor på hösten jämfört mot endast kvävegödsling. Även tidigare år har 30 kg fosfor gett en markant merskörd mot endast kvävegödslat
i samma fosforklass.
Bjertorp
På Bjertorp presterade samtliga led med höstgödsling med fosfor bättre än vårgödsling med fosfor. Undantaget led 7 med P20 Höst + K50 Höst, som låg på liknande nivå som vårstrategierna, dessa led var heller inte skilda från endast kvävegödslat led, vilket också var fallet på Svalöv. Skillnaden mellan P20 Höst och P20 Vår var 447 kg/ha, vilket är signifikant, men de höstgödslade leden visade en tydlig fördel, se diagram 1. Tidigare års strategiförsök med fosfor på hösten har gett en merskörd i snitt på 500-600 kg/ha vid 30 kg fosfor vilket också styrks i detta försök.
Lövsta
På Lövsta presterade samtliga led med fosfor på hösten bättre än vårgödslingarna. Skillnaden mellan P20 Höst och P20 Vår uppgick till 268 kg/ha, vilket är signifikant vid LSD 129 kg. Samtliga led utom NPKS 15-7-12-10 Vår gav en signifikant skördeökning jämfört med endast kvävegödsling, se diagram 1. Tidigare års försök på Lövsta visar en merskörd på cirka 500 kg vid en höstgödsling med fosfor med 30 kg vilket ligger på liknande nivå i årets fosforförsök.
På samtliga försöksplatser gav höstgödsling med fosfor tydligt högre skörd än vårgödsling vilket understryker vikten av att lägga fosforn på hösten. Den produkt som presterat bäst är P20 på hösten som dessutom har visat god ekonomi med ett gemensamt snitt på 800 kr/ha. Resultaten visar att höstgödsling med fosfor både är skördehöjande och ekonomiskt.
Kaliumeffekten
Effekten av kaliumtillförsel varierade tydligt mellan platserna och berodde både på markens kaliumstatus och tidpunkten för spridning.
Svalöv
Effekten av kalium på Svalöv var begränsad och följde inte samma mönster som på Kölbäck men likheter kan dras till Bjertorp. Här presterade ledet P20 Höst + K50 Vår klart bättre än P20 Höst + K50 Höst, med en merskörd på 1201 kg/ha respektive 550 kg/ha, se diagram 1. Skillnaden närmar sig LSD-värdet 662 kg/ha och visar en tydlig tendens till att kalium tillfört på våren gav bättre resultat än när det tillfördes redan på hösten. Behandlingen med P20 Höst + K50 vår presterar inte signifikant bättre än ren P20 Höst vilket tyder på att det är fosforn som är betydande även i detta fall då kaliumklassen var klass IV.
Bjertorp
På Bjertorp presterade P20 Höst + K50 Höst något bättre än P20 Höst + K50 Vår, men skillnaden var liten och båda leden låg i nivå med den rena fosforbehandlingen P20 Höst, se diagram 1. Detta indikerar att kalium inte gav någon ytterligare skördeökning på denna plats, vilket kan förklaras av markens höga kaliumstatus.
Kölbäck
På Kölbäck gav ledet P20 Höst + K50 Höst en högre skörd än P20 Höst + K50 Vår, vilket visar att hösttillförsel av kalium gav bättre effekt än vårspridning, se diagram 1. Trots detta var det ren fosfor på hösten, led 5, som presterade allra bäst, både i merskörd, 2141 kg/ha och ekonomi +2014 kr/ha. Resultaten tyder på att tidig kaliumtillgång kan gynna etablering på jordar med måttlig K-status, K-klass III, men att fosforn främst är den avgörande faktorn för skördeökningen.
Lövsta
På Lövsta syntes en tendens till att vårspridning av kalium, P20 Höst + K50 Vår presterade något bättre än höstspridning,
P20 Höst + K50 Höst, men ingen av K-behandlingarna nådde upp till skördenivån för P20 Höst, 10347 kg/ha, se diagram 1. Även här förklaras den svaga responsen av den goda K-tillgången i marken, K-klass IV.
Sammantaget visar resultaten att tidpunkten för kaliumtillförsel ger varierande utslag mellan platser, men att ingen kaliumstrategi överträffade ren fosfor på hösten. Kalium gav en mätbar effekt endast på Kölbäck, där markens K-nivå var måttlig, medan effekten uteblev helt på Bjertorp och Lövsta. Resultatet understryker att kalium främst ger nytta på jordar med lägre K-status, medan fosfor på hösten konsekvent var den mest avgörande faktorn för hög och stabil skörd.
NPK-strategins resultat
– stabila skördar men lägre lönsamhet
Effekten av NPK- och NPKS-produkterna varierade något mellan platserna, men det gemensamma mönstret var tydligt: NPKstrategierna gav stabila skördar men ingen fördel jämfört med ren fosforgödsling. Tidpunkten för fosfortillförseln hade större betydelse för resultatet än produktens innehåll av kväve, kalium eller svavel.
Svalöv
På Svalöv gav strategierna med NPK 10-11-22 på hösten och NPKS 15-7-12-10 som höst- och vårgiva, stabila skördar men inte signifikant bättre än det rena fosforledet med P20 på hösten. Strategin med NPK 10-11-22 på hösten presterade något bättre än övriga NPK-led, med en merskörd på +1151 kg/ha, men den ekonomiska vinsten var begränsad till 327 kr/ha. NPKS 15-7-12-10 Höst + Vår gav en något lägre skörd +941 kg/ha och ett negativt netto −580 kr/ha. NPKS 15-7-12 10 Vår presterade sämst av alla gödslade led och låg under led 1 med endast kvävegödsling, se diagram 1.
Bjertorp
På Bjertorp presterade NPK 10-11-22 Höst och NPKS 15-7-12-10 Höst + Vår på samma nivå som P20 Höst, vilket bekräftar att fosfortillförseln var den styrande faktorn. Att NPK-leden inte överträffade fosforstrategin visar att kvävet i höstprodukten inte gav någon extra effekt. Däremot presterade NPKS 15-7-12-10 Vår inte bättre än endast kvävegödslatrutan, vilket visar att sen tillförsel inte bidrog till ökad skörd och att vårgödsling med NPKS 15-7-12-10 är ineffektiv, se diagram 1.
Kölbäck
På Kölbäck presterade samtliga NPK- och NPKS-led stabilt, men inte skiljt från ledet med endast P20 på hösten. Intressant nog presterade NPKS 15-7-12-10 Vår i nivå med de NPK-led som fått gödsling redan på hösten. Leden med NPK 10-11-22 Höst och NPKS 15-7-12-10 gav jämna resultat, men med något lägre lönsamhet jämfört med P20 Höst, se diagram 1.
Lövsta
På Lövsta var skillnaderna små men tydliga. NPK 10-11-22 Höst gav 10344 kg/ha, praktiskt taget identiskt med P20 Höst 10347 kg/ha, men med ett betydligt sämre ekonomiskt netto. Även NPKS 15-7-12-10 Höst + Vår gav en stabil skörd, men den högre kostnaden gjorde strategin olönsam. NPKS 15-7-12-10 Vår presterade sämre än övriga behandlingar, vilket ytterligare bekräftar vikten av tidig fosfortillgång, se diagram 1.
Sammantaget visar resultaten att NPK-strategierna inte gav någon skörde- eller ekonomisk fördel jämfört med ren fosforgödsling. I samtliga försök var det tidpunkten för fosfortillförseln som styrde utfallet – inte produktvalet eller näringskombinationen. Tidig tillgång till fosfor på hösten visade sig vara den avgörande faktorn för etablering, tillväxt och skörd. I tidigare försök har en kombination av kväve och fosfor på hösten gett en starkare merskörd än ren fosfor men det styrks inte fullt ut i detta försök.
Väder och förutsättningar 2025
Höst och vinter
Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.
Vår och sommar
April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.
Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.
Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.
Odlingsförutsättningar
I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.