Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Plantstärkaren Stimplex är en bra försäkring, kvävefixeraren Amylis bidrar när kväve behövs, svampbehandling i sent stadium verkar ge merskörd och mikronäring är en given insats. Det visar försök med insatser till ensilagemajs på Öland 2024-2025.
Slutsats
|
Gå direkt till
Rapportförfattare: Linda af Geijersstam
Sammanfattning
"Stimplex gav drygt 1 ton ts i merskörd."
Försök med insatser till ensilagemajs har genomförts under två år på Öland. I försöket testades Amylis i DC 14 2/6, Stimplex respektive Mikro Start i DC 15 12/6 och Revyona vid majsen 100 cm höjd DC 32 9/7 respektive blommande hanblomma DC 65 28/7. Mikro Start gav 159 kg ts/ha merskörd. Medeltal 2024-25 var 3 % skördeökning
och lönsamheten 373 kr/ha. Stimplex gav merskörd på 1109 kg/ha, netto 1785 kr/ha. Stimplex och Mikro Start är goda försäkringar. Amylis gav ingen merskörd 2025 men 2024 var merskörden 856 kg/ha. En lägre kvävegiva skulle visat potentialen i Amylis. Revyona gav drygt ett ton ts merskörd behandlad vid majsens fullhöjd. Vid majs en meter hög fanns ingen effekt. Det fanns inga stora svampangrepp, vilket talar för att det är något mer som gett effekten av Revyona.
Det här ville vi undersöka
Majs är en värdefull gröda med stor avkastning och möjlighet att göra flera insatser, till exempel vid ogräsbekämpning som
normalt sker två gånger. Grödan har en lång växtsäsong ochkärnfyllnaden sker sent, ett friskt bladverk har betydelse. Majs
mäter sig bra på svaga jordar men kan också ha en torkproblematik. I detta försök ville vi undersöka hur vi kan få olika
insatser att ge högre avkastning av ensilagemajs. Hypotesen var att majsen svarar med en avkastningsökning på behandlingar med biostimulanter respektive flytande mikro- och makronäring. Hypotesen i svampbehandlingen var att majsen svarar med avkastningsökning och att bästa behandlingstillfället är när majsen nått full höjd.
Så här gjorde vi
Detta var andra året för försöket och det genomfördes liksom 2024 på en plats, Torslunda på Öland. Svampbehandling var
med i försöksplanen för första gången 2025. En justering i led med Stimplexbehandling gjordes.
Det var en kall vår och försommar, och under säsongen som helhet mer nederbörd än vanligt, dock med några perioder av
torkstress. Ensilagemajsen såddes med utsädesmängden 85000 frön/ha och gödslades med svavel 24 kg/ha, kalium 160 kg/ha och kväve 175 kg/ha samt utöver det en startgiva på 100 kg MAP NP 12-23. Försöket behandlades ledvis vid fyra tillfällen.
Behandlingarna genomfördes vid fyra blad (DC 14) 2/6, fem blad (DC 15) 12/6, 100 cm höjd (DC 32) 9/7 och blommande
hanblomma (DC 65) 28/7. Försöket skördades 19 september och ts-avkastning mättes. Vid lönsamhetsberäkningen förutsattes att preparaten körs ihop med ogräsbehandling vid tidpunkt 1 och 2 och att denna bär körkostnaden på ca 200 kr/ha.
Tabell 1. Försöksplan/behandlingar
| Behandling | Dos | Tidpunkt plan |
| Obehandlad | ||
| Amylis | 0,5 l/ha | DC 12 |
| Stimplex | 2 l/ha | DC 16 |
| Mikro Start | 3 l/ha | DC 16 |
| Revyona | 1,25 l/ha | Majs 1 meter hög |
| Revyona | 1,25 l/ha | DC 59-65 hanblomma |
Stimplex är en biostimulant i form av ett flytande algextrakt av Ascophyllum nodosum som förbättrar grödans produktivitet genom bättre rotutveckling och näringsupptag.
Amylis är en biostimulant som består av två jordbakterier som kan öka kvävetillförseln genom att frigöra kvävet från skörderester och att ta upp kväve från luften.
Mikro Start innehåller mangan, fosfor, svavel, kalium, kväve, zink och molybden. Doseringen 3 liter per hektar motsvarar 1 liter Mikro Mangan räknat på manganinnehåll.
Revyona är en fungicid som består av Mefentriflukonazol och är verksam mot majsbladfläcksjuka, majsögonfläcksjuka, majsrost och i viss mån fusarium.
Resultat
Mikro Start mikro- och makronäring gav en merskörd på 159 kg ts/ha, motsvarande ca 1 %.
Medeltal för 2024-2025 var 3 % skördeökning och lönsamheten 373 kr/ha. Mikro Start ger en bred näringstillförsel att betrakta som en god försäkring. Försöket svarar inte på vilka näringsämnen som haft betydelse för avkastningsökningen.
Stimplex i fembladstadiet gav en merskörd på 1109 kg/ha, 7 % och ett netto på 1785 kr/ha. Medeltal 2024-2025
var 3 % merskörd och ett nollnetto. Stimplex kan ses som en lönsam försäkring som kan ge stor merskörd de år när den behövs.
Amylis gav ingen merskörd 2025. Merskörd 2024 var 856 kg/ha. Medeltal för 2024-2025 var 2 % skördeökning och lönsamheten 136 kr/ha. Försöksplatsen gödslades med en onödigt stor kvävegiva. Årets grundskörd på 14 ton ts/ha bortför betydligt mindre kväve än 2024 års skörd på 20 ton ts/ha. En lägre kvävegiva skulle rättvisare visat potentialen i Amylis.
Revyona gav en merskörd på drygt ett ton ts körd vid majs i fullhöjd. Vid majs en meter hög fanns ingen effekt.
Majsen har vid en meters höjd nära alla bladen framme och därmed möjliga att skydda med en behandling. Det är tänkbart att dosen Reyona inte hade tillräcklig långtidsverkan, trots att maxdos användes. En gradering vid skörd visade att det inte fanns några stora angrepp av bladfläcksvamparna majsbladfläcksjuka, vilken är den mest skördesänkande, eller majsögonfläcksjuka. Det talar för att det är något mer än svampangrepp som gett effekten av Revyona. Inga skillnader i behandlingar var signifikanta. De största skördeökningarna 2025 var nära signifikans. Skillnaderna är att betrakta som tendenser.
Väder och förutsättningar 2025
Höst och vinter
Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.
Vår och sommar
April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.
Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.
Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.
Odlingsförutsättningar
I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.
