Betning ger trygg etablering och frisk gröda. Våra försök visar små skillnader mellan olika betningar och ingen tilläggseffekt av kombinerade behandlingar.

Slutsats

  • Utsädesbehandling säkerställer en jämn och frisk etablering.
  • Betning gav högre skörd än obetat.
  • Kombinationer av behandlingar gav ingen merskörd.

 

Gå direkt till

Rapportförfattare: Isak Brånstrand

Sammanfattning

Försök med utsädesbehandlingar samt kombinationer av behandlingar i höstvete och i vårkorn visade effekt men inga signifikanta merskördar. Kombinationerna Celest Extra Formula M + Systiva eller ThermoSeed + Systiva, gav ingen förbättring jämfört med enskilda behandlingar och bedöms inte vara ekonomiskt motiverade. Utsädesbehandling är en försäkring för säker etablering, snarare än en åtgärd för ökad skörd varje år. Betningsrekommendationer bör följas.

Det här ville vi undersöka

Nästan allt höstutsäde betas, medan vårutsäde behandlas utifrån sjukdomsanalys och smittryck. Utsädesbehandling, kemisk, termisk eller biologisk, syftar till att skydda fröet mot utsädes- och jordburna sjukdomar. Försöket utvärderar behandlingsstrategier i certifierat utsäde av höstvete och vårkorn.

Så här gjorde vi

Försöket låg på Bjertorp och hade tre olika utsädesbehandlingar. ThermoSeed, en värmebehandling och två kemiska betningar, Celest Extra Formula M, standardbetning med tre aktiva substanser, samt Systiva, nyare typ av betning baserad på SDHIsubstans som även används vid flaggbladsbehandling. Ingen svampbehandling utfördes i försöken. Utsädet var certifierat och uppnådde standarden för grobarhet och låg smitta av utsädesburna sjukdomar.

Resultat

Resultat vårkorn

Betning gav högre skörd än obehandlat, men inte statistiskt säkert (LSD 1087 kg/ha). Variationen i försöket drevs främst av det obehandlade ledet, vilket är vanligt i betningsförsök. Resultaten visar att kombinationer av betningsbehandlingar inte gav någon tilläggseffekt jämfört med enskilda behandlingar. Vid användning av samma verksamma substanser i betning och fältbehandling bör risken för resistens beaktas.

Resultat höstvete

Betade led gav något högre skörd än obehandlat, men inte statistiskt signifikant (LSD 289 kg/ha). En svag tendens till signifikant merskörd för Celest Extra Formula M, men effekten fanns inte i kombination med Systiva och bör tolkas med försiktighet. Vid högre sjukdomsbelastning hade skillnaderna sannolikt blivit tydligare. Försöken i både vårkorn och höstvete visar att betningens främsta värde är förebyggande, genom jämn etablering och ett friskt bestånd, snarare än tydliga skördeökningar vid lågt smittryck. Kombinationer av olika betningsmetoder gav ingen tilläggseffekt och bedöms inte vara ekonomiskt motiverade. Fokus bör ligga på väl beprövad betning i kombination med friskt, certifierat utsäde, samt att följa betningsrekommendationer.

Tabell 1. Grundskörd och statistiska värden för försöken.

Gröda Grundskörd (kg/ha) CV (%) LSD (kg/ha)

Vårkorn

 7877 10,23 1086,96

Höstvete

 10835 2,09 288,57

Väder och förutsättningar 2025

Höst och vinter

Temperaturerna under hösten låg generellt över det normala. Augusti motsvarade normalvärdet för försöksplatserna, medan september och oktober var 1,5-2 grader varmare än normalt. I november låg temperaturen cirka 0,5 grader över medel – hösten var något varmare än vanligt. Nederbörden var generellt lägre än normalt, särskilt i augusti och november då försöksplatserna fick mellan 50 och 75 % mindre regn än normalt. September hade mer normala regnmängder, medan oktober varierade – något torrare på Svalöv och Bjertorp men normalt för Kölbäck och Lövsta. November var torr på samtliga platser, med 50-75 % mindre nederbörd än normalt.

Vår och sommar

April månad var ovanligt mild, med temperaturer omkring tre grader över det normala på samtliga försöksplatser. I maj skedde ett tydligt väderomslag – temperaturen sjönk till cirka två grader under medelvärdet och frostnätter förekom i områdena runt den 5 maj. Juni blev mer normal temperaturmässigt, medan juli återigen var något varmare än genomsnittet, omkring en grad över det normala.

Nederbörden var generellt låg under våren. I april föll endast 10-25 % av den normala regnmängden – en mycket torr inledning på säsongen. Under maj låg nederbörden nära det normala i Svalöv, medan övriga platser fick 50-75 % mindre regn än vanligt. Den torra trenden fortsatte in i juni, med 50-75 % lägre nederbörd än normalt på samtliga platser. Först i juli återgick regnmängderna till mer normala nivåer.

Vid jämförelse mellan försöksplatserna var mönstret överlag likartat. Kölbäck hade den torraste försommaren totalt sett, medan Svalöv hade den torraste april av platserna. Därefter fick Svalöv mer nederbörd under maj och juni jämfört med de andra platserna. Den totala nederbörden skiljde sig något mellan de östra och västra försöksplatserna.
De östra platserna fick cirka 240-250 mm, medan de västra hade 280-320 mm under perioden. Den torra vintern och våren skapade utmärkta förhållanden för vårsådd, som kunde genomföras i mars-april vilket är ovanligt tidigt, särskilt för Lövsta. Den tidiga sådden, i kombination med en lång och sval vår, bidrog till stabila och höga skördar i vårgrödorna.
Även höstgrödorna gav goda resultat på försöksgårdarna, där särskilt Lövsta utmärkte sig positivt jämfört med tidigare år men alla gårdar hade högre skördar än normalt.

Odlingsförutsättningar

I Östergötland och Mälardalen kom ett starkt gulrostangrepp i början av juni. I övrigt var svamptrycket på en normal nivå. Den svala våren medförde också en låg nivå av insektsangrepp. I Västergötland var det lågt insektstryck generellt. Det var låg förekomst av svampangrepp och varken svartpricksjuka eller gulrost fick någon större spridning.
I sydsverige var det ett högt svamptryck i höst- och vårgrödorna. Det förekom också bladlöss i vårgrödorna. Mineraliseringen låg högre än tidigare år i Mälardalsregionen men i Östergötland lägre än tidigare år på grund av torrt och svalt väder, dock varierande beroende på lokala regnskurar.

Visa alla strategier

Visa alla strategier