Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Tidigt skördad höstsådd helsäd har ökat i omfattning sedan torråret 2018. Tanken är att skörda en tidig relativt späd helsädesgröda, för att sedan etablera ytterligare en fodergröda med skörd samma år. I de klimatiskt gynnsamma delarna av landet kan det vara majs, och i andra områden kan det vara en etablering av vall med eller utan helsäd som insåningsgröda.
Gå direkt till
Sammanfattning
• Vid mycket tidig skörd, 15-25 maj, avkastar råg mer än övriga höstsädesgrödor.
• Vid skörd kring 1 juni, avkastar rågvete lika med eller strax under råg.
• Det är ingen skillnad i avkastning eller kvalitet mellan linjeråg och hybridråg.
• För att nå 11 MJ per kg ts bör råg skördas senast DC 49 (Axets första agnar/borstspetsar just synliga).
• För att nå 11 MJ per kg ts bör höstkorn, rågvete och höstvete skördas senast DC 55 (halva axet framme).
• Högre gröda innebär inte med automatik högre skörd.
Frågeställningarna i försöksserien är:
• Är det någon skillnad i avkastning och kvalitet vid användning av hybridråg och linjeråg till helsäd?
• Vilken avkastning och kvalitet erhålls för de olika höstsädesslagen vid olika skördetidpunkter?
Tabell 1. Försöksplan
| Skördetidpunkt | Gröda |
|---|---|
| Rågvete i DC 55 | Hybridråg |
| Rågvete i DC 55 | Linjeråg |
| Rågvete i DC 55 | Höstkorn |
| Rågvete i DC 55 | Rågvete |
| Rågvete i DC 55 | Höstvete |
| Råg i DC 55 | Hybridråg |
| Råg i DC 55 | Linjeråg |
| Råg i DC 55 | Höstkorn |
Försöken genomfördes på tre försöksplatser, på Torslunda (Öland), Svalöv (Skåne) och Bjertorp (Västergötland). Försöken skördades vid tre tidpunkter enligt försöksplan.
Tabell 2. Uppgifter om sorter och utsädesmängd 2022
| Gröda | Sort | Utsädesmängd grobara/m² |
|---|---|---|
| Hybridråg | KWS Serafino | 250 |
| Linjeråg | Amila | 400 |
| Höstkorn | KWS Orbit | 400 |
| Rågvete | Temuco | 400 |
| Höstvete | Hallfreda | 400 |
Utsädesmängderna är de som rekommenderades vid sådd för tröskning och normal såtidpunkt för respektive art. Hybridrågens egenskaper gör att den optimala utsädesmängden är lägre än för linjeråg. Linjeråg kallas också för populationsråg.
Försöken i Svalöv och Torslunda har ogräsbehandlats. Det ansågs inte nödvändigt på Bjertorp. Gödsling har skett enligt tabell 3. Skördedatum utgår från de riktlinjer för utvecklingsstadium för grödorna som angetts i försöksplanen. Bjertorp skördades tidigare vid tidpunkt 1 än vad som angetts pga. risk för långvarigt regn.
Försöket är skördat vid tre tidpunkter, skördetidpunkt 1, 2 och 3. Skördedatum i tabell 3. På så sätt kan förändringar följas grödvis för kvalitet och avkastning.
Tabell 3. Fakta om utförda åtgärder i försöken
| Platser | Sådd | Gödslning höst | Gödslning vår | kg N | Ogräs höst | Ogräs vår | Skördetidpunkt 1 | Skördetidpunkt 2 | Skördetidpunkt 3 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Svalöv | 18-sep | NPK 27-3-5 445 kg 8-mars |
120 | Pro-Opti 3,0 Legacy 0,1 19-okt |
Cossak OD 0,6 MnNitrat 1,0 11-maj |
24-maj | 3-juni | 17-juni | |
| Torslunda | 25-sep | Calciprill 1000 kg PK 11-21 360 kg 22-sep |
Axan 150 kg 25-mars Axan 450 kg 14-april |
162 | Diflanil 0,1 16-okt Boxer 1,5 19-okt |
Hussar Plus 0,05 Mn 235 2,0 23-april |
24-maj | 3-juni | 17-juni |
| Bjertorp | 23-sep | NPK 21-3-10 480 kg 22-mars |
100 | obehandlat | obehandlat | 25-maj | 29-maj | 15-juni |
Resultat
Tabell 4. Statistiska värden för de tre försöksplatserna.
| Torslunda |
Bjertorp | Svalöv | |
|---|---|---|---|
| CV‑värde, % | 5,3 | 4,5 | 10,6 |
| LSD‑värde, kg/ha | 512 | 438 | 1641 |
Avkastning
Det är endast signifikanta skillnader mellan leden som redovisas i texten.
Skördetidpunkt 1
Båda rågtyperna avkastade högre än övriga arter på Torslunda och Bjertorp och högre än höstvete i Svalöv. Det var ingen skillnad mellan linjeråg och hybridråg på Torslunda och Bjertorp. Det var stor skillnad i avkastning mellan linjeråg och hybridråg i Svalöv. Skillnader som jämnades ut till skördetidpunkt 2. Rågvete avkastade högre än höstvete på alla tre försöksplatser och högre än höstkorn på Torslunda.
Skördetidpunkt 2
Båda rågtyperna avkastade högre än övriga arter på Torslunda. Högre än höstkorn och höstvete på Bjertorp och högre än höstvete i Svalöv. Det var ingen skillnad mellan rågtyperna på någon plats. Rågvete avkastade högre än höstvete på alla tre platser och högre än höstkorn på Torslunda och Bjertorp. Dessutom mycket nära signifikans för rågvete jämfört med höstkorn även i Svalöv. På Torslunda avkastade rågen vid skördetidpunkt 1 högre än övriga arter vid skördetidpunkt 2.
Skördetidpunkt 3
Rågvete har högre avkastning än höstvete på Torslunda. Rågvete och höstvete har högre avkastning i skördetidpunkt 3 än alla leden i skördetidpunkt 1 och 2.
Näringskvalitet
Energi, protein och NDF analyserades för de olika leden. Utvecklingsstadiet för grödorna vid skörd graderades enligt DC-skalan.
Tabell 5. Utvecklingsstadier för stråsäd
| Utvecklingsstadier för stråsäd | |
| DC 37 | Flaggbladet just synligt |
| Axets vidgning | |
| DC 41 | Flaggbladets slida utväxande |
| DC 47 | Flaggbladets slida öppnar sig |
| Axgång | |
| DC 51 | Ett småax synligt |
| DC 55 | Hälften av axet framme |
| DC 59 | Hela axet ur holk |
| Blomning | |
| DC 61 | Begynnande blomning |
| DC 65 | Pågående blomning |
| DC 69 | Avslutad blomning |
*DC = grödans utvecklingsstadium
Skördetidpunkt 1
Bjertorp skördades 9 dagar tidigare än övriga platser pga. risk för stora regnmängder. Rågen var då kring DC 50, vilket resulterade i högre energi och lägre NDF än för råg på övriga platser där den skördades i DC 55. Höstkorn, rågvete och höstvete är ganska lika i energi och NDF inom försöken och håller 1-2 MJ högre än rågen, vilket är väntat eftersom de inte är lika långt utvecklade. Det är för sent att skörda råg i DC 55, om önskemålet är 11 MJ per kg ts.
Proteinhalten är svår att jämföra mellan försöken, eftersom kvävegödslingen skiljer. Den högre gödslingen på Torslunda har också gett de högsta råproteinvärdena. Torslunda toppar med 200 g råprotein per kg ts i höstvetet.
Skördetidpunkt 2
Energivärdet för råg är under 9 MJ per kg ts på alla platser. Rågvete toppar med 11 MJ per kg ts eller högre på alla platser, trots att grödan nått DC 55. Även höstvete ligger över 11 MJ per kg ts på alla platser. Rågvete och höstvete har också lägsta NDF-värden. Höstkorn intar en mellanställning kvalitetsmässigt.
Skördetidpunkt 3
Både rågvete och höstvete tappar i näringskvalitet, men ligger klart högre än råg gör vid skördetidpunkt 2.
Diagrammet visar grödornas energivärde som en funktion av grödans utvecklingsstadium. Linjen när grödorna bryter 11 MJ/kg ts har markerats. De två rågtyperna bryter linjen på eller strax före DC 50. Höstkorn, rågvete och höstvete på eller strax efter DC 55.
Skördar vi med ögat?
I helsädesförsöken har även grödans höjd mätts vid skördetillfället. De båda råggrödorna har varit markant högre än de övriga grödorna vid alla skördetillfällena där råg funnits med. Räknar vi om skörden i kg ts per cm så hamnar råggrödorna i botten tillsammans med höstkorn. Rågvete och höstvete levererar markant mer skörd per cm än råg och höstkorn. Försöken visar att högre gröda innebär inte med automatik högre skörd.
Tabell 7. Medeltal för 3 försök, avkastning som kg ts per centimeter gröda och grödans höjd i centimeter.
| Led | Tidpunkt Skörd |
Medel kg ts/cm |
Medel höjd, cm |
|---|---|---|---|
| Hybridråg | 1 | 64 | 100 |
| Linjeråg | 1 | 64 | 96 |
| Höstkorn | 1 | 65 | 67 |
| Rågvete | 1 | 83 | 58 |
| Höstvete | 1 | 70 | 50 |
| Hybridråg | 2 | 59 | 133 |
| Linjeråg | 2 | 62 | 129 |
| Höstkorn | 2 | 66 | 94 |
| Rågvete | 2 | 100 | 72 |
| Höstvete | 2 | 94 | 61 |
| Rågvete | 3 | 112 | 89 |
| Höstvete | 3 | 125 | 77 |
Väder och förutsättningar 2021
Vädret med nederbörd och värmeböljor har stor betydelse för skörden och kvalitén, men också för hur effekten av insatserna faller ut. Normalvärde för nederbörd är ett medelvärde för perioden 1991-2020.
Svalövsgården
På Svalövsgården kom det ordentligt med regn både kring den 10 och 24 maj. Maj månads regn räckte fram
tills midsommar innan juni månads torka började påverka grödan negativt. 5 juli kom nästa regn som räddade en
del av skörden och höstveteskördarna hamnade på strax under normalskörd. Vårspannmålen led mer i torkan och låg ca ett till två ton under normalskörden. Torkan gjorde att svamptrycket var lågt och grödan mognade något tidigare än normalt.
Bjertorps Egendom
Bjertorp har normalnederbörd med 700-800 mm regn per år. Vissa år är det också blötare, framförallt på hösten.
Bjertorps Egendom hade säsong 20/21 först en mycket fin och varm höst som avlöstes av vinter i januari-februari
när medeltemperaturen var under noll grader. Till skillnad mot säsong 2020 då det var extremt försommartorrt
var det säsong 2021 först tidig sådd under slutet av mars. Därefter kom ett regn som försenade resten av vårsådden i området till mitten av april. Överlag var det goda uppkomster och maj månad var nederbördsrik. Det kom vissa större regnmängder på ca 30-40 mm vilket gjorde att kväve kan ha förlorats genom främst denitrifikation.
Sommaren var nederbördsfattig, framförallt juni och större delen av juli månad. Augusti och september var därefter mycket blöta och det var svårt att få skördeväder utan avbrott.
Överlag såg grödorna mycket fina ut i början av juni men torka och höga temperaturer i juni månad satte ned skörden samt påverkade kvaliteterna, både i höstgrödorna och i vårgrödorna.
Kölbäck
Vädret på Kölbäck var under odlingssäsongen 2020–2021 gynnsamt under större delen av året. Hösten bjöd på
goda betingelser för sådd och regnmängderna var rejäla (om än något för rejäla) under de sena höstmånaderna
som ackompanjerades av mulet väder och varma temperaturer fram till november månad. Vintern passerade med både kyla och mindre snömängder under dess senare halva. Snötäcket varade dock under en mycket kort tid. Våren var sval och värmen tog fart först i juni. Det var dock under senare halvan av juni och hela juli månad
som vi befarar att den goda potential som byggts upp under drygt 10 månader delvis omkullkastades när ett
ihållande högtryck med höga temperaturer blev långvarigt i området. Under en månads tid var det inte ovanligt
att nå dagstemperaturer som närmade sig 30 grader och i kombination med obefintliga regnmängder reducerades rymdvikter och skördevolym dag för dag.
Lövsta
Hösten 2020 inleddes med ett mycket torrt och varmt väder augusti månad och den första riktiga nederbörden
på en del områden kom först under september följt av större nederbördsmängder under oktober. Vintern bjöd
på kyla och ett kortvarigt snötäcke mot dess senare halva.
Säsongen 2021 bjöd inledningsvis på ett mycket blött väder. Områdesvis i östra Svealand slogs 100-åriga nederbördsrekord under maj månad. Även april och juni hade mer nederbörd än normalt. Detta försvårade och försenade vårbruk och sådd i större utsträckning medan höstgrödorna fick en mycket god start med regn på gödslade skiften. Höga temperaturer under juni och juli reducerade årets höga skördepotential hos höstgrödorna samt försvårade ytterligare för den områdesvis redan dåliga vårgrödan.
Normalvärden för nederbörd under ett år
Året 2021 inleddes med en snörik vinter under januari till mars. Mellan mars och till och med maj kom det regn i större delen av landet. Undantag som till exempel södra Öland finns och där har vi inga försök. Nederbörden i juni och juli blev betydligt lägre. Maj månads regn räckte till midsommar. Då såg det ut som att vi skulle få rekordskördar dock var midsommarafton på många håll sista gången som det föll regn på nästan två månader. Effekten blev lägre skördar, låg rymdvikt på spannmål och höga proteinhalter. De svampangrepp som började kring midsommar torkade in och svampangreppen var låga under 2021.
I juli och första veckan av augusti flöt den tidiga skörden på bra. Sen kom regnen och det var på många håll svårt att skörda grödorna med bibehållen kvalitet. Skörden avslutades en bra bit in i september.
Maj månad var nederbördsrikare än normalt. Det gamla ordspråket från Bondepraktikan som lyder ”maj blöt och kall fyller bondens lada all” gjorde att många satsade lite extra på grödorna och la på mer kväve. Slutsatsen blir att det inte är alla år som bondepraktikan har rätt.
Nederbördskartan för juni visar att regnet uteblev denna månad. Värdena för juli visar på normal nederbörd, men normal är lågt för denna månad. Det gjorde att grödorna inte hade möjlighet att maxa inlagringen i kärnor och frö.
Skörden blev lägre än förväntat.
