Växtförädling skapar förutsättning för från jord till bord

Växtförädling krävs för att säkerställa framgångsrik växtodling och är en lika gammal tradition som odlingen, det vill säga runt 10 000 år. Vi på Lantmännen är experter på vetenskaplig växtförädling för vårt nordiska klimat.

Kort om växtförädling och varför det är så viktigt

Växtförädling används för att förbättra grödor på många sätt, till exempel för att skapa resistens mot sjukdomar, förändra kvaliteten på slutprodukten eller ge ökad avkastning. Växtförädling kan också hjälpa till att förstärka grödors hälsosamma egenskaper, något som blir allt viktigare i takt med en ökande global ohälsa. Målet är att förädla med hänsyn till så många aspekter som möjligt, att tillgodose konsumenternas önskemål samtidigt som man skapar en hållbar lönsamhet på såväl gård som i industrin.

Idag handlar växtförädling ofta om avkastningsegenskaper och kvaliteter. I framtiden kommer andra egenskaper behöva prioriteras, till exempel stressreaktioner i relation till klimatförändringar, eller för att ta fram nya bioråvaror som ersättning för fossila råvaror. Nya växtförädlingsmetoder utvecklas löpande vilket ger möjligheter till effektivare och mer precist förädlingsarbete. Läs mer om växtförädling och dess grundstenar här!

Visste du att...

Svenska studier visar att 1 krona som satsats på växtförädling kan ge 30-40 kronor mer i återbäring på lantbrukarens gård.

Varför ska man satsa resurser på växtförädling?

Forskning visar att resurser som satsas på växtförädling ger bra avkastning samt skapar en stabil och hållbar tillväxt. Vi har under lång tid haft en positiv utveckling mot högre skördar i Europa. Genrellt brukar man säga att det till hälften beror på växtförädling och till hälften på bättre odlingsmetoder. Nya undersökningar för Europa visar att arbetet med växtförädling under de senaste årtiondena bidragit med 75 % av skördeökningarna.

Därför behövs svensk växtförädling

Bortsett från Norge och Finland finns det i världen inte mycket odling på samma breddgrader som i norra Sverige. Vi har helt unika klimat- och ljusförhållanden och även om vi kan hitta liknande temperatur- och nederbördsförhållanden i andra områden så har man inte våra långa dagar och korta nätter under odlingssäsongen. Detta innebär att vi inte kan använda samma sorter som i resten av Europa. Eftersom vår marknad är så liten satsar inte de stora multinationella företagen på förädling för specifikt Sverige och därmed krävs en svensk förädling för svenska förhållanden.

Växtförädling och samhället

Eftersom växtförädling ytterst handlar om något så grundläggande som framställning av mat finns en lång tradition av en stark samverkan mellan samhället och oss som arbetar med vetenskaplig växtförädling. Det finns många lagar och förordningar som styr områden som sortframställning och utsädesproduktion. 

Vi som forskare har dels ett omfattande ansvar men även en stor respekt för konsumenters och beslutsfattares olika åsikter. Därför är vi också aktiva i samhällsdebatten som rör våra hjärtefrågor så som ekologisk odling, närproducerat, hälsoaspekter och intolerans mot olika ämnen. Det förekommer även diskussion kring patentfrågor, användningen av nya tekniker och genetisk variation i fröprov som härstammar från utvecklingsländer.

Lantmännens växtförädlingsverksamhet -därför är vi bäst på det vi gör

I vårt bördiga och avlånga land bedrivs lantbruk från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Vi verkar i helt unika klimat- och ljusförhållanden vilket kräver plantor anpassade efter våra specifika odlingsförhållanden.

Vi på Lantmännen är helt ensamma om − och är mycket stolta över − våra 130 års erfarenhet av framgångsrik vetenskaplig växtförädling för svenska premisser. Vår verksamhet genererar stort värde för såväl våra medlemmar som slutkonsument och därmed även samhället i stort.

Det här satsar vi på

Varje år satsar vi mer än 100 miljoner kronor på växtförädling av ett urval av de grödor som odlas i Sverige. Exempel är höst- och vårvete, havre, tidigt vårkorn, rågvete, vårraps, vallbaljväxter, vallgräs, potatis och salix.

Varför förädlar vi inte alla inhemskt odlade grödor?

Resursfördelningen kräver att vi gör en avvägning mellan vilka grödor som påverkas mest av våra unika svenska klimatförhållanden och vilka importerade sorter som fungerar tillräckligt bra i förhållande till kostnaderna för ett förädlingsprogram. Behovet kan dock ändras över tid, ett exempel är hur vi på Lantmännen påbörjat förädlingen av åkerböna i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet.

Här finns våra växtförädlingsstationer

Våra växtförädlingsverksamheter bedrivs dels på vår huvudstation i Svalöv (Skåne) och Lännäs (Ångermanland). Vi har även en förädlingsstation i Emmeloord (Nederländerna) där vi förädlar potatis och rågvete för den internationella marknaden. 

Här kan du läsa mer om våra förädlingsstationer och om vår historia

Nya utmaningar ställer nya krav

Traditionellt tänker vi ofta att växtodling i första hand handlar om matförsörjning, men lantbrukets bioprodukter är även råvaror för energi och industrimaterial, t.ex. ersättning av plastprodukter.

I takt med klimatförändringar och krav på omställning till ett fossilfritt samhälle kommer det även att ställas nya krav på växtodling. Tack vare växtförädlingen har vi möjlighet att effektivt anpassa sorter till moderna odlingssytem som möter de behov som finns. När odlingssystemen ändras kommer vi även att kunna leverera nya sorter skräddarsydda för nya odlingsmetoder. Det kan exemplevis handla om prioritering av andra egenskaper som till exempel effektivare näringsupptag, sjukdomsresistens eller annorlunda rotsystem.

Vi vet att samarbeten är viktiga för utvecklingen

Växtförädling är varken grundvetenskap eller ett hantverk. Det är en tvärvetenskaplig produktutveckling som använder ett brett spektrum av kunskaper från olika discipliner så som genetik, växtfysiologi, agronomi, statistik, kemi och datavetenskap. Vi på Lantmännen ligger långt fram och är även drivande i utvecklingen av nya metoder. Läs mer om våra projekt och samarbeten.